När 72-årige Ove Ljung sätter sig tillrätta i frisörstolen hemma hos Folke Forsberg i Råneå vet han vad han får. Folke Forsberg har klippt honom sedan han var en liten grabb och den snart 95-årige frisörmästaren får fortfarande förtroendet.
De två känner med andra ord varandra väl och Ljung är en av de trognaste kunderna. Klippningen inför de stora helgerna i december och januari är en tradition och den infaller alltid samma tid – 16.00 ett par dagar innan julafton.
– Ja, jag brukar gå till Folke. Det har blivit så, säger Ove Ljung.
Med stadig hand inleder Folke Forsberg med att maskinklippa nacken. Sedan kommer saxen fram och allt går metodiskt och säkert. Man får nästan nypa sig i armen för att inse att här arbetar en man som snart bara har fem år kvar till att fylla hundra jämnt.
– Ja, jag gör så gott jag kan och vi får väl ser hur det blir när han är färdig, säger Folke samtidigt som han startar upp rakmaskinen som används i nacken.
Och det handlar om en riktigt klassisk herrfrisyr och snart fylls rummet av en god parfymdoft som blixtsnabbt förpassar en tillbaka i tiden. På hyllan står en blå flaska med Keratin hårvatten från Watzins.
– Det är inte helt lätt att få tag i bra hårvatten i dag men det här tycker jag om, säger Folke och ser på flaskan som samsas om plats i hyllan med borstar, knivar, kammar och maskinskär.
Och på väggen hänger Strigeln – den tjocka läderrem som barberaren använder till att vässa rakknivarna på.
– Det kom ju en fråga i På spåret där man frågade vad en sån där heter där de slipar knivarna och jag tänkte att det måste ju du veta, säger Ove Ljung och fnissar.
– Ja, för mig var det ju inte någon svårighet, säger Folke Forsberg.
– Ja, sådär jag. Nu är man vacker uppi huvudet till jul. En riktig julfrisyr, säger han.
I köket har Folkes hustru Birgitta Forsberg gjort goda smörgåsar med pressylta och rödbetssallad. Det gäller för den utomstående att läsa av de små detaljerna så man inte landar på fel stol. Ove Ljung har sin givna plats vid ena bordsändan.
– Jag har ju inte så många kunder länge men Ove försöker jag hjälpa. Han ju nästan som en son till oss. Jag kände ju hans far Otto och honom klippte jag också, säger Forsberg.
Folke Forsberg är född 1922 och han växte upp i den lilla byn Strandforssel efter Vitå älvdal. Efter värnplikten bestämde han sig för att utbilda sig till frisör.
– Det var ju mamma som ville att jag skulle ha en utbildning och man var ju tvungen att ha ett yrke, säger han.
I början av 40-talet var han färdig från skolan. Sedan blev det ett par år i Bureå i Västerbotten innan han flyttade tillbaka till sin hemsocken där han öppnade frisering i byn Vitå två mil utanför Råneå.
– Det var i en bagarstuga. Det var där jag fick börja. Det var mycket jobb där och jag tog ganska mycket damkunder också. Jag permanentade så det var fullt upp, säger han.
I slutet på fyrtiotalet flyttade han till Råneå.
– Ett kort tag var jag hos svärfar, Spåda-Kalle. Sedan köpte jag ett hus efter Skolvägen där Hans Andersson bor i dag. Det var blomsterhandel där då men Lindbäcks slutade, det var kanske inte så lukrativt, så de ville sälja, berättar Folke.
På 60-talet flyttade han ned till en källarlokal där nuvarande Konsum i Råneå nu står.
– Där stod ett tvåvåningshus. Där fanns en lampaffär och en blomsteraffär. Det hade också varit restaurang i det huset, minns Birgitta Forsberg.
– Men jag ville ju ha något bättre där. Komma upp ovan jord. Och han var ju hjälpsam, Ragnar Sehlberg, han hade ju mycket att säga till om i kommun, säger Folke på sitt humoristiska sätt.
Efter det flyttade han till den gamla Folkskolan som står på Torggatan mitt emot biblioteket och medborgarkontoret. Den vackra gamla träbyggnaden är i dag omgjord till bostadshus men i den ena gaveln hade Folke Forsberg sin salong under de sista 20 åren.
Det är förmodligen den salong som de flesta rånebor också förknippar med honom.
– Vi hade ju ingen tidsbokning utan de fick komma och vänta och sedan klippte jag i tur och ordning, berättar han.
I den lokalen drev Folke Forsberg sin frisering i cirka 30 år och vid 70 års ålder tog han ut sin pension. Och energin räcker inte bara till att frisera bybor. När Folke Forsberg fyllde 90 år fick han en ny motorsåg i födelsedagspresent. Det är snart fem år sedan och i dag har sågen gått så många timmar att det kan vara aktuellt med en ny.
– Men till hösten vete tusan om jag är med och jagar älg. I år var jag däremot nära att skjuta en, berättar 94-åringen.
Du klipper fortfarande med säker hand?
– Det blir inte så många, bara några stycken nu. Men de har i alla fall inte klagat, att jag darrar alltså.
Hur har det gått med svängningarna inom modet, till exempel när 70-talet kom?
– Man tyckte ju dåligt om det i början på det modet. Men det var ju bara att följa med. Det fanns ju visningar och kurser inne i stan (Luleå).
Vad har varit det bästa med det här yrket?
– Det har varit trevligt att träffa folk. Alla var trevliga och glada. Jag kommer inte ihåg någon som har uppträtt illa.