Frågan om förvar delar Råneå

Positiva tongångar kring utvecklingsmöjligheter för bygden – men också oro och misstänksamhet. Frågan om en etablering av en flyktingförvaring delar Råneå.

Överraskande. "Vi hade gärna varit med i processen", säger Anita Johansson.

Överraskande. "Vi hade gärna varit med i processen", säger Anita Johansson.

Foto: Jonny Vikström

Råneå2018-02-06 17:09

– Många är väldigt hårda i tonen på Facebook. De trissar upp sig med saker som sägs ha hänt i andra delar av landet. Själv tycker jag inte så mycket mer än att man inte kan hålla på och oroa sig i onödan, säger Isabella Englund.

Norrbottens Media träffar henne och Marita Nilsson i centrala Råneå vid lunchtid på tisdagen.

– Jag är neutral i frågan. Men jag tycker inte att ordet förvar känns bra. Det låter mer som ett förråd än ett ställe där människor ska vara, säger Marita Nilsson.

Läs mer: "Ger utvecklingsmöjligheter"

Det var förra veckan som Luleå kommun berättade att man erbjudit Migrationsverket en tomt nära E 4 och södra infarten till Råneå.

– Vi hade gärna velat vara med i processen. Det kom väldigt överraskande. Själv känner jag "både och". Förvar låter inte bra, det känns lite som ett fängelse. Samtidigt är vi bra på att ta hand om nyanlända och det kan säkert gå att göra något bra av det här, säger Anita Johansson.

Ellen Larsson är tveksam.

– Det känns som att det finns många frågetecken. Man vet inte vilka som får sitta där eller riktigt vad det innebär. Det var väl nästan 80 arbetstillfällen på 40 platser, det känns ju också konstigt, säger Ellen Larsson.

En man som vill vara anonym är starkt negativ.

– Det här ingenting som de styrande ville ha inne i stan så då skickar de det till Råneå, säger han.

En annan man säger att många missförstått och tror att det är mördare och brottslingar som ska sättas i förvaret.

– Ordet förvar låter lite som "skumma typer". Jag tror många känner avoghet inför det, säger Mirjam Vikström.

– Det är inga brottslingar men det är klart att de som vistas där inte alltid mår så bra när de ska utvisas till ett land de haft ett helvete i, säger Stig-Ola Vikström.

Läs mer: Politisk strid om begäran

Andra menar att det finns en uppdämd bitterhet i Råneå efter neddragningar i äldreomsorgen och satsningen på trygghetsboende som dragit ut på tiden.

– Visst ska vi hjälpa Sverige med flyktingpolitiken och det är bra om det ger arbetstillfällen. Men det är mycket som fått stå åt sidan här, bland annat för de äldre. Jag är själv inte negativ men jag tror många vill se att man lägger pengar på annat också, säger Lars Östling.

Lena Lövgren hör till de positiva.

– Det är bra för bygden. Vi vill utvecklas och inte vara en sovstad. Jag har sett oron på Facebook men jag förutsätter att det här sköts på rätt sätt och då är det inget att vara rädd för, säger hon.

Fakta Förvar

Migrationsverket vill anlägga ett förvar i norra Sverige. I dag har man drygt 350 förvarplatser fördelade på fem orter: Åstorp, Kållered, Flen, Märsta och Gävle.

Beslut om förvar kan fattas av Migrationsverket, Polismyndigheten eller en domstol. Förvar används i huvudsak för att säkerställa att en person är tillgänglig så att ett beslut om avvisning eller utvisning kan genomföras. Beslutet får bara fattas om det finns risk att personen hindrar att beslutet verkställs.

Förvar kan även användas om det är nödvändigt för att utreda någons rätt att vistas i landet eller om någons identitet är oklar.

Lokalerna är utformade så att de liknar Migrationsverkets mottagningsenheter. Skillnaden är att personer som bor på ett förvar inte kan lämna lokalerna. Hur en person som hålls i förvar ska behandlas regleras av utlänningslagen.

Källa: Migrationsverket.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om