Landsbygdspartisten har länge försökt få kommunen att satsa i Råneå. Och äntligen ser kampen ut att ha gett resultat.
– Jag har drivit frågan i hundra år, säger han och pekar på planen som varit klar sedan 1992 då den vann laga kraft.
Gullkragen, som området kallas, skulle ha bestått av två hus med åtta lägenheter i varje.
– Väldigt centralt, säger Nilsson som också ser andra möjligheter i centrala Råneå och nära all service.
En annan fördel, enligt honom, är att området inte i direkt anslutning till trafiken. Dessutom finns vatten, avlopp och el framdraget.
– Vi vill att det här görs nu och inte i morgon, säger Nilsson som också inser att det behövs vissa förändringar från de tidigare planerna. Bland annat beroende på att trygghetsboenden kräver tillgång till gemensamma utrymmen.
Erland Nilsson ser byggnationen som en chans för yngre att få eller köpa bostad i Råneå, där det i dag inte finns några lediga boenden.
Han drar sig till minnes när kommunen planerade för att renovera Klockarängen, där delar av äldreboendet fortfarande finns kvar.
– Det var elva miljoner budgeterat för att åtgärda problemen med ventilationen. Men det rann ut i sanden.
Lulebo, det kommunala bostadsbolaget, har dock inte visat någon större entusiasm för att bygga i Råneå.
– Jag har sagt till Niklas (läs Nordström, kommunalråd i Luleå) att nu måste det bli verkstad annars får du stå till svars.
Två lokala byggföretag har dock sett till att bostäder byggts, något som uppskattas av Nilsson.
Det här har friställt en del villor både på centralorten och i byarna kring Råneå.
– Vissa företrädare för Lulebo tycks tro att alla i Råneå är fattiglappar, säger han och hoppas att politiken har modet att se till att Lulebo tar sitt ansvar.
Nöjd är han dock med att socialnämnden ställt sig positiv till att ett trygghetsboende byggs i Råneå.
– Jag är glad för att de är positiva. Hoppas övriga hänger på.
Erland Nilsson påpekar att man inte ställer kravet, men hoppas att beslutshavarna i Luleå inser vikten av att bygget kommer igång snarast.