Lars Pettersson, 51, har eget företag i sotningsbranschen i Råneå. Sedan 1999 har han också uppdrag som deltidsbrandsman i Råneå deltidsstyrka.
– Sotarna i Luleå kommun delade lokal med deltidsstyrkan i Råneå och brandgubbarna surrade om att jag skulle gå med. Till sist gjorde jag det, säger Pettersson.
Som deltidsbrandman har han beredskapstid 13 veckor per år, uppdelad i ett schema där de som mest har fyra dygn och som minst ett dygns beredskap per vecka. Beredskapen är hela dygnet. För beredskapstiden får han 565,43 kronor per dygn inklusive biltillägg på 40 kronor.
Vid utryckningar har han 151 kronor i timmen.
– Ja, inte göra man det för pengarna, man gör det för kamratskapet, säger han
Nu strejkar deltidsbrandmännen i landet. Kraven är höjd ersättning med argumentet att de haft sämre löneutveckling än andra kommunalt anställda och att man vill värna rekryteringen till styrkorna. Myndigheten för säkerhet och beredskap larmade redan för ett år sedan om problem med att rekrytera till deltidsstyrkor i hela landet.
I Råneå ska det vara 20 i deltidsstyrkan men just nu saknas tre. När jobben på mindre orter försvinner så minskar också rekryteringsbasen.
– Ska man var deltidsbrandman måste man jobba i Råneå, säger Pettersson.
Vid ett larm ska styrkan vara på plats på brandstationen inom åtta minuter.
Patrik Bylin, räddningschef i Luleå kommun, har ingen detaljkunskap om förhandlingarna som sker på central nivå. Men problematiken med rekrytering är känd.
– Det bästa vore ju att vi hade fullt manskap, men vi har ändå fem personer i beredskap, säger han.
Lars Pettersson tycker inte att motparten, Sveriges kommuner och landsting, har visat någon vilja att komma överens med facket.
– Om man bara använder sig av procentsatser kan du ju räkna ut vad det blir för oss. Det vore klädsamt om arbetsgivaren kunde visa lite god vilja. Deltidsstyrkan är ju mycket billigare än att ha heltidsbrandmän anställda.
Eftersom brandmännen har samhällsviktiga uppgifter så är beredskapen trots strejken som vanligt. Styrkan rycker på alla larm. Skillnaden är att de under strejken inte rullar ihop och tar med sig slangarna efter en brand.
– Då måste heltidsbrandmännen göra det och det ska drabba arbetsgivaren. Men vi kan bara lämna slang om vi har tillräckligt kvar på stationen. Strejken får inte drabba tredje man, säger Pettersson
Råneå deltidsstyrka rycker ut på mellan 80 och 100 larm varje år.