Det treåriga forskningsprojektet har nyligen inletts. Det är ett samarbete mellan Skogsbrukets jaktgrupp Norrbotten, Jägareförbundet, Sveriges lantbruksuniversitet och länsstyrelsen.
Det är tre förvaltningsområden som samtliga vintertid drabbats hårt av skador på ungskog som valts ut i projektet: ett område i Överkalix, ett i Niemisel och ett väster om Moskosel.
"Enorma skador"
- I de områden där vi märker älgarna är det väldigt höga tätheter av älg vintertid som orsakar enorma skador på framför allt tallungskogen, säger Marcus Jatko, skogsskötselansvarig i Sveaskog samt ordförande i Skogsbrukets jaktgrupp Norrbotten.
30 älgar ska märkas i varje område. De fångas in med hjälp av helikopter, sövs, undersöks och utrustas med en GPS-sändare. Älgarnas rörelser kan sedan följas på webbsidan www.algforskning.se med två veckors fördröjning.
- Tidigare studier har visat att vissa älgar är kvar på samma plats medan andra vandrar. Men vi vet inte hur stor andel som vandrar och hur långt de kan gå. Här vill vi ha mer kunskap, säger Göran Ericsson vid Sveriges lantbruksuniversitet.
Förflyttningarna förs in i det nya älgförvaltningssystemet.
Välkommen inventering
- Där älgarna står under januari-februari står de sedan inte under september-oktober när jakten bedrivs. Vi vill ha en jämnare älgstam mellan åren och det här ger ett bättre underlag än flyginventering. Resultaten från inventeringen kommer att kunna användas vid tilldelningen år 2014, säger Björn Sundgren, jaktvårdskonsulent vid Jägarförbundet Norr.
Inventeringen och kunskapen är välkommen. NSD berättade nyligen om skogsägaren Birger Persson i västra Lomträsk utanför Överkalix, som ansökt om skyddsjakt på fem älgar eftersom älgar som vandrat in i området höll på att äta upp hans ungskogsplantering.
Älgtillgången ska styras av licensjakten och länsstyrelsen är därför svårflörtad med skyddsjakttillstånd.
- Jag fick tillstånd att skjuta två kalvar. Det är som att spotta i havet, det gör varken till eller från. Men jag har överklagat, säger Persson.