Vad är du mest nöjd över med ditt utseende? (King magazine)
- Jag går inte ut och funderar på hur jag ser ut. Jag har alltid trivts med mitt utseende och det finns inget speciellt som jag tycker illa om. Men jag är inte särskilt intresserad av mode, även om jag vill känna mig snygg när jag står på scen. Mode får för mycket uppmärksamhet 2010.
Känner du någon press att prestera när det blir så mycket snack? (Tram7)
- Hela mitt liv har varit uppbyggt på press. Jag är en prestationsmänniska. Det är klart att det från morgon till kväll är någon slags press och jag känner definitivt supermycket press. Lil’ Wayne säger "What's a life without pressure". Man känner alltid press i livet, allt från att uppfostra sina barn till att vara bra i fotbollslaget. Jag har känt att det driver mig att bli bättre.
Vem gör du musik för? (Nöjeguiden)
- Jag minns att jag gav ett svar där som de inte formulerade som jag sa. Jag gör musik för mig själv, musik som jag ska tycka är bra. Det betyder kanske inte att allt jag har släppt är bra. --
- Egentligen gör jag min musik för att jag ska ha något bra svenskt att lyssna på i ipoden. Mitt liv består av att vara i studion. Jag gör en låt om dagen och sen lyssnar jag på den till nästa dag. Jag lyssnar skitmycket på min egen musik, men inte så mycket på annan musik. Jag njuter inte så mycket av det. Men jag hoppas kunna komma tillbaka till det.
Vad ska det stå på din Wikipediasida när du blir gammal? (DN Påstan)
- Mitt mål med det jag håller på med är att få ha en röst och tycka saker och presentera åsikter. Hittils har jag presenterat mycket känslor, men målet då när man blir äldre är att ha utgjort ett vettigt inflytande. Ett alternativ till en superkommersiell tid. Nu handlar allt om ytliga saker.
- Jag tror inte att musik förändrar världen, men jag vill utnyttja det flyktiga kändisskapet för att uttrycka mig i andra sammanhang. Kanske skönlitterät eller i debatter och kanske inom de närmsta åren.
Berätta om omslaget på skivan, fick du måla hela dig i silver som i Goldfinger? (press2play)
- Det är väl inte världens roligaste berättaste. Det är ganska rakt upp och ner vad det ser ut som. Det är ett visuellt tilltag som vi kände för. Att ta en naken manstorso och göra den lite mer intressant. Jag målades i någon mörk färg av en duktig tjej. Vi brottades jävligt länge med hur man ska framstå. Det var prat om vad man ska heta. Ska man heta Oskar? Jag ville inte vara maskerad, men ville vara avklädd. Bilden skulle kännas ärlig. Det var väl symboliken.
- Det skulle vara jag, det är jag.
Säg vad du tycker (Universal) (Förklaring: Oskar berättar att han är rädd för att spela upp sin egen musik innan den är färdig)
- Vad det gällde det här projektet så kändes det otroligt. Jag var jävligt osäker på om det höll eller inte höll. Det var en anledning. En annan anledning var att om man ska försöka göra en enhetlig och personlig grej, något som verkligen betyder något så vill man inte lyssna på andra så mycket.
- Man ska lita på vad man själv tycker. Det finns inget självändamål med att min musiksmak ska överensstämma med en jävla massa andra människors. Men man kan väl säga att den stora responsen gjort privatlivet roligare. Omständigheterna blir roligare, jag har ekonomiskt möjlighet att ta med mig en så pass stor orkester som jag vill ha. Det är något som gör mig väldigt glad.
Du skriver på svenska - Har du alltid varit intresserad av språket? (Nyhetsmorgon)
- Ja, jag har alltid varit väldigt intresserad av det svenska språket. Jag har läst hyfsat mycket och jag har alltid varit intresserad av svensk film framförallt. Jag tycker det är viktigt att använda ett hyfsat målande språk till vardags. Man går väldigt lätt vilse i SMS och mail-snacket, man reducerar sitt språk. Men när det kommer till texter kan jag inte säga att jag försöker krångla till det. Jag vill att folk ska förstå vad jag menar.
- Svenska är fantastiskt vackert. Jag tycker att genomslagskraften av en svensk film eller en bra låt på svenska för mig alltid är tio gånger större än den bästa engelska. Jag tror att det är många artister räds att skriva på svenska för att det har kommit mycket skit under 80- och 90-talet. Jag vill ogärna peka ut någon, men manlig svensk poplyrik under de åren känns väldigt omodern. Jag tror inte att folk kan relatera till det. Jag klampade själv runt i några riktiga floskler, men jag tror inte att så många kom med på skivan.