LEDARE TCO (Tjänstemännens centralorganisation) anser att skatteutjämningssystemet mellan landets kommuner behöver en grundlig renovering.

”Det är inte rimligt att en sjuksköterska eller en lärare i Dorotea betalar sex kr mer i skatt per intjänad 100-lapp än i Solna”, sa TCO-basen Eva Nordmark nyligen vid ett skattepolitiskt seminarium.

Nej, det är inte okej.

Skillnaden kan ju dessutom inte förklaras med att Doroteaborna unnar sig en högre standard i den kommunala servicen.

Tvärtom är en högre skatt nödvändig för att Dorotea och andra glesbygdskommuner ska klara sina grundläggande uppdrag. Trots statsbidrag och utjämningspengar krävs en högre kommunalskatt i glesbygdskommunerna för att klara välfärden.

En skattekrona för en undersköterska eller byggnadsarbetare i Dorotea, Pajala eller Överkalix blir därmed i realiteten inte lika mycket värd som en krona i Danderyd och Lidingö.

Det betyder inte att regional- och utjämningspolitiken är verkningslös. Utan utjämningssystemet hade skillnaderna i kommunalskatt och livsvillkor varit ännu större.

Jämfört med andra OECD-länder har Sverige också små regionala klyftor. Men det är uppenbart att de hittillsvarande insatserna varit otillräckliga.

Det är även skälet till att tidigare statsministern Göran Persson (S) väckt förslaget om att helt skrota kommunalskatten.

Vad som behövs, enligt honom, är i stället ett norskt system. Där betalar alla minst 23 procent i skatt. Nivån fastställs av stortinget i Oslo.

Av det är ungefär hälften kommunalskatt och ett par procent går till fylket, typ landstinget/regionen. Tjänar man över 169 000 norska kronor per år tillkommer en progressiv statsskatt som ökar med inkomsten.

I gengäld får de norska kommunerna mer pengar från staten än de svenska.

De får i genomsnitt 36 procent av sina inkomster från staten, svenska kommuner får 24 procent.

En invändning mot att avskaffa den kommunala beskattningsrätten är att det skulle minska det kommunala självstyret.

Men det kommunala självstyret blir ju å andra sidan inte så kul om det bara handlar om att administrera kraftiga skattehöjningar eller tuffa nedskärningar i välfärden.

TCO föreslår inte en lika drastisk förändring som Persson. Men även TCO talar om att staten måste ta större ansvar för vård, skolor och omsorg.

”Ökade behov och bättre likvärdighet bör inte finansieras av höjda kommunalskatter utan statens insatser behöver öka”, konstaterar Karin Pilsäter, skattepolitisk expert hos TCO.

En del förändringar är just nu på väg igenom det politiska systemet.

Nyligen remitterades statliga kostnadsutjämningsutredningens förslag, som tar sikte på en reformering av den nuvarande modellen.

Det betyder att ett stycke bättre och något mer rättvist system skulle kunna ta plats någon gång under den här mandatperioden, vilket är ett steg åt rätt håll.

Riksdagens partier bör emellertid samtidigt ta initiativ till en mer genomgripande översyn i linje med Göran Perssons förslag.

Det skulle kunna bli en rejäl reform för regional rättvisa. Något som borde tilltala både S och C.