Varje år uppmärksammas dagens datum, 11 februari, som 112-dagen i hela Europa.

Den goda tanken är att upplysa människor om att larmnumret 112 fungerar i hela Europa om du behöver hjälp.

I Sverige känner hela 97 procent av befolkningen till att 112 är nödnumret, vilket är tredje högst i Europa.

 

I det stora hela har Sverige också en mycket väl fungerande alarmeringstjänst. Det är lätt att larma polis, brandkår och ambulans. 

I NSD 8 februari skildrar reportern Jeanette Bergström det viktiga och proffsiga arbete som larmoperatörerna i Luleå gör för att bistå människor i nöd.

 

Inget är dock så bra att det inte kan göras bättre. Utvärderingarna efter den stora skogsbranden i Västmanland 2014 visade till exempel att det fanns brister i samordningen och kommunikationen mellan de olika blåljusaktörerna.

Den ena handen vet inte alltid vad den andra gör. Olika hjälporgan har egna tekniska system, vilket gör att det ibland kan vara svårt att förmedla information och skapa en helhetsbild vid larmen. 

 

2015 tillsatte därför den S-ledda regeringen en särskild utredare för att se över samhällets alarmeringstjänst. Den överlämnade sitt slutbetänkande till Justitiedepartementet i mars 2018.

I budgetpropositionen för 2020 har regeringen aviserat hur den vill gå vidare. Bland annat trycker regeringen på att vidareutvecklingen av alarmeringsverksamheten bör ske inom nuvarande system och att SOS Alarm även i fortsättningen ska vara utförare av samhällsuppdraget att besvara anrop som inkommer på 112.

Vidare skriver regeringen att SOS Alarms ansvar och uppgifter på alarmeringsområdet eventuellt behöver förtydligas och att Justitiedepartementet arbetar med en översyn.

 

Det är bra att regeringen klargör att SOS Alarm har en central roll. 

Det finns intressen som drar åt andra håll och försöker skapa egna larmcentraler. Det är dock inte särskilt lyckat.

Våren 2019 tog Region Västra Götaland över den medicinska bedömningen av ambulanslarm i egen regi från SOS Alarm. 

Verksamheten har emellertid haft svårt att rekrytera personal och kostat mer än planerat. Göteborgs-Posten har i en serie artiklar skrivit om bristerna. Bland annat har sjuksköterskor inte hunnit svara i tid på en stor mängd 112-samtal. Om ingen svarar inom 30 sekunder kopplas samtalen vidare till SOS Alarm, vilket har inneburit stora merkostnader för regionen.

Det är resultat som bör avskräcka från fler liknande experiment som riskerar att bryta sönder den nuvarande funktionen.

 

Tvärtom finns goda skäl att slå vakt om SOS Alarms sammanhållande roll.

112  är grundläggande samhällsverksamhet som är illa lämpad för både regionalisering och privatisering.