Hon upplever naturen på sin Ducati monster

Niina Mäntyranta tar minst sagt vara på motorcykelsäsongen. Det är inte många dagar hennes 620 kubiks Ducati monster får stå och det är folk i hennes närhet också vana vid.- Mamma blev lite orolig en sommar när hojjen hade stått en hel vecka. Varför kör du inte, frågade hon mig då, säger Niina och skrattar.

Niina Mäntyranta trivs som bäst när hon får packa sin Ducati monster och gasa iväg. Gärna långt och gärna omgiven av skog och höga berg. Mc-träffar rekommenderar hon varmt: "Det finns en garanti för att man alltid har kul", säger hon. FOTO: Maria Ödalen

Niina Mäntyranta trivs som bäst när hon får packa sin Ducati monster och gasa iväg. Gärna långt och gärna omgiven av skog och höga berg. Mc-träffar rekommenderar hon varmt: "Det finns en garanti för att man alltid har kul", säger hon. FOTO: Maria Ödalen

Foto: Maria Ödalen

SÖDRA SUNDERBYN2009-07-28 06:00
Våren 2000 köpte Niina Mäntyranta sin första egna motorcykel. Det var en Virago 535 som hon bestämt sig att ta mc-kortet på, för att hon tyckte den verkade bra att köra upp på.
- Det var då jag flyttade från Övertorneå till Luleå och fick fast jobb som sjuksköterska. Då räckte ekonomin till en egen hoj. Innan hade jag åkt bak på kompisars men allra helst ville jag ju köra själv, säger hon.
Först att beställa
Med mc-kortet i sin hand gick Niina sedan över till den motorcykel hon egentligen ville ha - den Ducati monster hon fortfarande fräser fram på.
- Det var hösten 2002, så fort Ducati började säljas i Luleå. Jag var den förste som beställde en och den kommer jag att köra med länge till, säger Niina och förklarar varför:
- Den är lätt att köra samtidigt som det finns krafter bakom. Jag är helnöjd helt enkelt och rekommenderar den ofta till andra.
Niina Mäntyranta kör helst långt när hon kör och allra helst i norra Sverige, Norge och Finland.
- Jag kör helst bland skogar och berg och där det är lite trafik. Min stora upplevelse när jag kör är naturen. Sedan är det ju bara så roligt att köra motorcykel, det är så svårt att förklara varför.
Niinas sambo körde inte motorcykel när de träffades men hon var den som inspirerade honom att börja.
- Jag körde fram- och tillbaka till olika ställen på egen hand och när jag kom hem lyssnade han intresserat på mina berättelser om var jag hade varit och vilka jag hade träffat och så. Nu när han också skaffat mc-kort upplever vi tillsammans.
Besöker mc-träffar
Men Niina är annars den tuffa och självständiga typen. Till och med för självständig för att vara med i mc-klubb.
- Jag kör dit jag vill, när jag vill och det uppskattades inte av alla i den klubb jag tidigare var med i. Då rev jag bort klubbmärket och gick ur, säger hon.
Niina Mäntyranta är flitig besökare av olika mc-träffar under säsongen.
- Det finns det jag inte kan låta bli att åka till år efter år, liksom jag ibland prövar på någon ny jag inte varit på tidigare, säger hon och fortsätter:
- Tjusningen är att träffa likasinnande, se andras hojjar och jämföra, dela varandras erfarenheter och prata resor och upplevelser. Det finns en garanti för att man alltid har kul på mc-träffar.
Fakta
Niina om mc-packning: "Jag har med mig en tankväska plus en annan rymlig väska och tältet på det. Man behöver egentligen inte mycket med sig och man har lärt sig att ta med minsta möjliga. Ett bra liggunderlag får ta hur mycket plats som helst men sminket lämnar jag hemma. Varma kläder är viktigt, det får man inte glömma".
Niina om mekande: "Vissa saker måste man anlita en Ducativerkstad för men jag byter exempelvis olja och bromsbelägg själv med lite hjälp av sambon. Helst vill jag ju lära mig att göra så mycket som möjligt själv".
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!