Berör med värme, berättelse och känsla

Ett fiktivt Europa, i spillrorna av ett världskrig, har tagit plats i min Playstation 3. Den tunga militären har bytts ut mot gulliga soldater, och magi är det starkaste vapnet. Det är rollspelstänk i strategikostym, och det är sådant som jag brukar somna av. Men jag fortsätter spela. Sega har nämligen lyckats blåsa liv i sina karaktärer, och striderna känns inte alls lika stela och sega som de lätt hade kunnat bli. Sten-sax-påse-systemet känns förvisso lika uråldrigt som det också är, men det är inte striderna som gör spelet.
Valkyria Chronicles lyckas beröra med en värme, berättelse och känsla som är på helt rätt sida rollspelsklichéerna, och när sådant väl händer så är det bara att tacka och ta emot.