En digital meditation fylld av ro och harmoni

För drygt två år sedan släpptes FlOw, ett simpelt spel som gick ut på att styra en mikroorganism i ett hav. Det var mer en upplevelse än ett spel, men ändå smått bedårande. Uppföljaren Flower är mer av det goda, men där originalet var ett experiment så är Flower mer komplett. Trots att idén med att samla blomblad mest låter som skämt, så är Flower stundtals något av det mest hisnande, förtrollande och unika jag spelat. Det bjuds inte på något konkret motstånd och det finns heller ingen tidsbegränsning, utan det är bara att låta ens blomblad sväva fritt över de poetiskt vackra landskapen... och fånga fler blomblad.

Det är inte mer än så – hela spelet håller lika länge som introfilmen till många andra spel. Men den stunden är fylld av ro och harmoni och ger på så många sätt mer än det kräver. Och ibland är det just ett sådant spel, ett slags digital meditation, man behöver. Just då är Flower som en rykande kopp rött te, redo att avnjutas.