Några trappor upp, på en av de finaste adresserna på Östermalm i Stockholm, tar Johan Outinen, 34, emot.
– En del tycker kanske att det är fint att husera på den här adressen, men det har inte varit något mål för mig. Vi började verksamheten i ett hus med rivningskontrakt som vi kallade ”garaget”. Hit flyttade vi när vi blev trångbodda, säger Johan och visar runt i sekelskifteslokalerna med högt i tak och kakelugn.
Det är bara ett halvår sedan energibolaget Elvy flyttade hit. Nu ser de sig om efter nya lokaler igen. Företaget växer så det knakar.
– Vi är 27 i dag och siktar på att bli 45 innan året är slut, säger Johan som lever ett hektiskt liv med arbetsdagar från nio på morgonen till 22 på kvällen.
Han vet vad som krävs för att bygga ett framgångsrikt företag och är ivrigt påhejad av pappa, som också påminner om att inte bränna slut på ljusets båda ändar och att satsa på familjen.
Pappa Karl Johan Outinen var hela länets potatiskung, men Johan valde att inte följa honom i spåren som potatisprins. Han ville vidare ut i världen!
– Jag har jobbat hos pappa ända sedan jag var liten och fick börja från noll. Jag har grävt i potatislandet och rengjort jordiga maskiner till den lägsta lönen av alla. Pappa var noga med att jag inte skulle ha några fördelar av att vara son i familjen.
Johan säger att det var en lärorik uppväxt som också fostrade honom i hur ett företag byggs från grunden. Men hur väl han än trivdes på ”ranchen”, som de skämtsamt kallar pappans gård, och med basketkompisarna i IF Kuivakangas Polcirkeln, så längtade Johan ut i världen.
För att kunna flytta till Luleå valde han ett gymnasieprogram som inte fanns på hemorten. Sedan sökte han sig till Linköping för att plugga affärsjuridik i fem år.
– Om jag hade kunnat försörja mig på att spela basket skulle jag valt det, men jag hade uppenbarligen inte talangen så jag fick bli en tråkig jurist, och entreprenörsandan finns i blodet, säger Johan som ändå började med ett par anställningar innan han tog steget från en fyrkantig bankvärld till en tillvaro där han kunde utvecklas och förverkliga sina idéer.
– Ärligt talat har jag nog aldrig varit så deprimerad som när jag jobbade på storbanken. Det blev ett lyft när jag först tog en anställning i ett investeringsbolag och sedan bestämde mig för att bli entreprenör.
Johan kom med i ett inkubatorsprogram, där den första affärsidén, att bygga ett bättre Avanza, byttes mot en ny och han fick lära sig allt ifrån hur man tar in investerarkapital till vilka kompetenser han skulle behöva vid sin sida.
Allihoopliving, ett kollektivboende med arbetsplatser och gemensamma ytor, blev snabbt en växande succé. Efter tre år sålde Johan sin del av företaget för att gå vidare. Han hade fått en ny idé.
– Jag stötte på Jon Dishotsky som gjort en liknande resa i USA och ville få lite tips och råd, så jag såg till att hamna i samma hiss som honom. Vi tog en kaffe och killen sa att jag borde satsa på något ännu större. Han jobbade då som partner på Investeringsfonden som blev vår första investerare och har stöttat oss sedan dess, säger Johan och syftar på det nya projektet i energibranschen.
Johan och sambon Michaela Lagerqvist, 30, hade precis fått sin förste son och Johan skulle gå på pappaledigt. Medan sonen lekte i lekparken skissade Johan på ett nytt företag.
– Jon frågade mig ”vad vet du om värmepumpar?” Tja, litegrann. Pappa och jag installerade en jordvärmepump för 17 år sedan.
I dag har affärsidén vuxit till något mycket större än värmepumpar. Företagets affärsidé är att erbjuda energiabonnemang till villaägare till en fast månadskostnad i 15 år. I abonnemanget ingår värmepump, solceller, batteri och service av anläggningen. Med paketet slipper villaägaren stora investeringar och kan bli nästan självförsörjande på energi.
– Vi vill erbjuda ett smart abonnemang till kunden och samtidigt bidra till att minska klimatavtrycket. Jag är övertygad om att vi kommer att revolutionera energimarknaden med vår modell, säger Johan och avslöjar att företaget omsatte 10 miljoner under 2024 och räknar med att öka omsättningen till 500 miljoner i år.
– Vi siktar på att bli ett av världens största energibolag som unicorn. Nästa stora marknad som vi siktar in oss på nu är Tyskland.
Bolagsbyggande är tidskrävande och har som allt annat ett pris. Mitt under företagets första finansieringsrunda hände det som inte fick hända. Johan och Michaela väntade sitt andra barn och vattnet gick två månader för tidigt.
– Det var kaos. Oliver fick ligga i kuvös och Michaela drog ett stort lass på sjukhuset. Själv tog jag hand om vår ett och ett halvt-åring Oskar, samtidigt som bolagsbyggandet krävde all min tid. Eftersom Oliver var infektionskänslig kunde inte Oskar hälsa på och vi var inte hos Michaela och Oliver så ofta som vi hade önskat, säger Johan och sänder en tacksamhetens tanke till sina egna och Michaelas föräldrar som ställde upp som stöd när det var som tuffast.
Efter en månad fick mor och son komma hem. Den lille skulle sondmatas var tredje timme och föräldrarna gick i skift om nätterna.
– Michaela var utmattad och båda led av sömnbrist och stress. Jag märkte hur det påverkade minnet. Jag är lite av en stridsvagn som inte känner efter så mycket utan bara ”gör”. Michaela är mer en känslomänniska. Vi matchar varandra bra.
Paret red ut stormen och idag mår alla bra. Familjen letar just nu efter ett hus. Men inte i Stockholm.
– Nej, jag är en simpel bonnpojk från Övertorneå som trivs med fria vidder och mindre orter. Jag vill inte sitta i en liten holk i storstan. Vi siktar på att flytta till Trosa och pendla därifrån. Då ska vi självklart ha en energilösning från Elvy, säger Johan som jobbar intensivt just nu för att så småningom kunna jobba lite mindre.
– Jag vill ju inte jobba bort pojkarnas uppväxt och jag drömmer om att ha tid att spela basket igen, kanske på Korpnivå?
Sina hemtrakter håller Johan nära hjärtat och familjen besöker ”ranchen” i Niskanpää flera gånger om året.
– Det känns viktigt att barnen får ta del av den tornedalska kulturen, att de får lite av samma uppväxt som jag hade. Farfar är en populär karaktär för mina barn. Han har ju massor av maskiner, grävmaskiner och lastbilar på gården och Oskar hänger med pappa på allt han sysslar med. Pappa hejar på mig och påminner mig också om att inte jobba för mycket.