Förra gången jag träffade Jorma Väänänen, rektor i Torneå var 2005. I den första Pisaundersökningen placerade sig Finland i den absoluta toppen och Sverige betydligt längre ner. Han fick då ge sin syn på vad som gjordes rätt i Finlands skola.
Själv var jag mest förundrad över att eleverna stod upp i klassrummet och hälsade innan de satte sig ner och började arbeta. Mössorna åkte också raskt av eleverna när han gick i korridoren.
Nu arbetar Jorma Väänänen på Raumonskolan i Torneå och han har ändrat sig lite.
I Raumonskolan står eleverna fortfarande vid sina bänkar och hälsar innan lektionen sätter igång. Eleverna får visserligen inte ha mössa på sig i klassrummet, men om de har det i korridoren får det bero, säger han.
Nu har det kommit en ny Pisaundersökning och Sveriges resultat rasar. Finland ligger fortfarande i topp, men även här har resultaten sjunkit.
– Vi har samma lärare och läroplanen har inte förändrats nämnvärt. Det som har förändrats är den värld eleverna lever i. När jag kommer till skolan på morgonen och på rasterna sitter de flesta eleverna med sina mobiltelefoner. De spelar och läser på Facebook. Det försämrade resultatet handlar inte om dåliga eller bra lärare. Det handlar om elevernas motivation och det är det andra saker som påverkar, säger han.
Mer vetande och mindre kunnande
Också i Finland diskuteras datorer och skola och hur mycket som ska investeras. I den nya finska läroplanen som håller på att arbetas fram nämns elevernas tillgång till modern teknik på samma sätt som i Sverige.
I Raumonskolan har man fortfarande bara datorer i en datorsal.
– Jag hävdar att eleverna i användandet av datorer lägger mer värde i vetande än i kunnande. Med internet kan man leta fakta, men det är inte alltid bara svaret som är intressant, säger Väänänen.
Susanna Hakala Englund är lärare i svenska, engelska och franska. Hon har arbetat tjugo år i Sverige och i Finland sedan 2008 och ser stora skillnader. Bland annat har läraren högre status i Finland.
– När jag ringer hem till en elev i Finland då är det katastrof. I Sverige kunde jag få kommentarer som att: det där kan väl ni som är utbildade ta hand om. Synen på lärarjobbet har betydelse. Lärare är betydelsefulla och det är viktigt för lärare att vi vet det. Det är viktigt för eleverna också, säger hon.
I Sverige har förändringarna i skolan handlat om dokumentation och kontroll. I Finland har läraren istället frihet och lärarutbildningen är mycket populär och har många fler sökanden än platser. Den har inte heller reformerats och det finns två typer av lärarutbildningar, ämneslärare och klasslärare, säger Susanna Hakala Englund.
– I Sverige har man famlat fram och tillbaka. Det har man inte gjort i Finland och här finns inga äventyrskurser i lärarutbildningen.
Också arbetsförhållandena för lärare är annorlunda.
Läraren respekterad
Susanna Hakala Englunds arbetstid är den undervisning på tjugo timmar i veckan hon har i skolan och två, tre, timmar till där hon har möten med rektor, pratar med kollegor eller träffar föräldrar.
Resten av arbetet gör hon hemifrån.
– Hemma rättar prov jag och hänger med i utvecklingen. Det är bra att jag själv kan välja tid och plats för det jobbet. I Sverige har man arbetsförlagd tid och där störs man ofta av saker som inte är viktiga och möten som inte är nödvändiga.
Susanna Hakala Englund trivs bättre i den finländska skolan.
– Jag bestämmer mer själv och som lärare är jag mer respekterad. Jag har större pedagogisk frihet och har inget tvunget arbete i lärarlag. Jag samarbetar med de andra språklärarna, men vi kan göra på olika sätt.
Hon tycker att lärare i Sverige har för mycket ansvar, också för saker som de inte har kompetens för.
– När det blir problem med en elev i Sverige involveras skolan mycket. Det är klart att skolan måste vara med, men det gick för långt. Det är en lättnad för mig här i Finland. Jag är med till en del, men bara i den utsträckning jag känner mig bekväm och har kompetens till. Sedan tar andra som har den kompetensen över.
Handlar inte om mössan
Också vid Hakala Englunds lektioner står eleverna upp och hälsar.
– Det är ett bra sätt att säga: nu är rasten slut och att lektionen börjar. Jag accepterar nog mest prat i klassrummet av lärarna här, men jag tycker att det är lugnt. Vill jag ha tyst så blir det tyst. Alla kanske inte lyssnar, de kanske sitter och drömmer, men de är tysta.
Och det är inga mössor på hos henne.
– Det handlar inte om mössan, det handlar om ramar och rutiner, om vad man gör och inte gör.
Hon säger att svenska elever är bra på andra saker än de som mäts i Pisa.
– De har viktiga egenskaper som att vara mer sociala, positiva och de är inte rädda för att ta kontakt. Här är eleverna mer reserverade. Pisa ger en smal blid.
I Sverige hävdar många att det är viktigt att höja lärarjobbets status. Hur ska man göra det?
– Frågar man facket är det löner, men det tror inte jag. Jag skulle säga att det handlar om den pedagogiska friheten. Att ge lärarna möjlighet att på bästa sätt använda sin personlighet, som är det viktigaste en lärare har, säger Jorma Väänänen.