Myleus resa frÄn Pello till Bryssel

En annons som förÀndrade Myleus liv trillade ned brevlÄdan för 26 Är sedan. Sverige hade gÄtt med i EU och svensk personal söktes.

Ann-Kerstin och Hans-Erik Myleus har efter 25 Är i Bryssel blivit riktiga europeer.

Ann-Kerstin och Hans-Erik Myleus har efter 25 Är i Bryssel blivit riktiga europeer.

Foto: Lotten VallgÄrda

Tornedalen2020-08-26 16:00

Paret Myleus Ă€r nĂ„gra av Tornedalens trogna Ă„tervĂ€ndare. Varje sommar tillbringar de i sitt hus i Pello utanför ÖvertorneĂ„.

1995 bodde makarna Myleus i Pello. Hans-Erik Myleus jobbade vid den hÀr tiden pÄ Tullverket i Haparanda och Ann-Kerstin Myleus var gymnasielÀrare i svenska och engelska.

– NĂ€r det började diskuterats att Sverige skulle gĂ„ med i EU förstod vi att Hans-Eriks jobb kanske skulle försvinna. Om bĂ„de Sverige och Finland gick med skulle det ju inte behövas nĂ„gon grĂ€nsbevakning pĂ„ samma sĂ€tt som tidigare, berĂ€ttar Ann-Kerstin Myleus.

I samma veva gick hon i tankar pÄ att skola om sig.

– Det var en solig men 17-gradig kall morgon och jag gick ut och hĂ€mtade tidningen. DĂ€r i sĂ„g jag en annons om att EU sökte svensk personal och jag tĂ€nkte, det hĂ€r borde Ann-Kerstin söka, sĂ€ger Hans-Erik Myleus.

 EU behövde handlĂ€ggare och för att fĂ„ jobb i Bryssel behövde man genomgĂ„ ett uttagningsprov.

– Jag anmĂ€lde mig och gjorde det skriftliga provet i Stockholm 1995 – och det var jag inte ensam om, sĂ€ger hon, 10 000 andra hade nĂ€mligen ocksĂ„ anmĂ€lt sig.

Efter detta följde en oviss period för bÄda. Den 2 juni skedde det som de hade hoppats slippa: Hans-Erik blev uppsagd frÄn Tullen i Haparanda. Men oron förbyttes snart mot hopp. Sex dagar senare, pÄ Ann-Kerstins födelsedag, fick de veta att hon hade klarat antagningsprovet och blev kallad pÄ intervju i Bryssel.

– DĂ„ kĂ€ndes det som att de var meningen att vi skulle flytta, sĂ€ger hon.

I februari 1996 började hon jobba pÄ kommissionen med EU:s utbildningsprogram. Fyra Är senare bytte hon tjÀnst och började pÄ EU:s generaldirektorat för regionalpolitik.

– Det var ett drömjobb.

Under Ären i Bryssel har Hans-Erik Myleus varit hemmaman. Han har tagit hand om barnen Andreas och Antonia som var Ätta och tre Är vid flytten, lagat mat, engagerat sig i barnens liv och hÀngt med de andra hemmamÀnnen.

– Vi var en grupp pĂ„ fjorton mĂ€n som umgicks mycket, berĂ€ttar han.

– Vi som var de första svenskarna som flyttade var lite som pionjĂ€rer. PĂ„ avdelningen jag började jobba pĂ„ var det frĂ€mst kvinnor och mĂ„nga mĂ€n flyttade med som medföljande, sĂ€ger Ann-Kerstin.

De berÀttar Àven att bÄde Europa-skolan och fritidsaktiviteterna tillÀt och uppmuntrade förÀldrar att vara delaktiga.

– Sonen Andres spelade hockey och han har idag tvĂ„ belgiska mĂ€sterskapstitlar bakom sig. Konkurrensen var förstĂ„s inte densamma dĂ€r, men det var kul Ă€ndĂ„, sĂ€ger Hans-Erik Myleus.

I familjen Myleus hus i Bryssel mÀrks kopplingen till Tornedalen. De har alltid hjortron i frysen och tornedalsk konst pÄ vÀggarna.

– Vi har ocksĂ„ byggt en bastu i huset sĂ„ jag bastar ofta, sĂ€ger Hans-Erik Myleus och ler.

– Dessutom kom Margot Wallström med familj och Ă„t surströmming hos oss tio Ă„r i rad. Vi var tre par som tyckte om surströmming och det var vi ganska ensamma om i Bryssel.

2003 köpte de NorrbottensgÄrden i Pello.

– Hans-Erik kĂ€nner varenda en hĂ€r i byn och har familj i ÖvertorneĂ„. Dessutom har vi velat ge barnen en koppling till Tornedalen. DĂ€rför har huset hĂ€r betytt mycket för oss, sĂ€ger Ann-Kerstin Myleus.

Paret flyttade till Bryssel med tanken ”blir det dĂ„ligt sĂ„ flyttar vi hem”. Men efter 25 Ă„r trivs de fortfarande.

– Vi bĂ„da skulle rekommendera den som fĂ„r chansen att prova att flytta utomlands. Att vi hade tvĂ„ smĂ„ barn med oss var positivt. Vi trĂ€ffade naturligt deras kompisars förĂ€ldrar och hittade dĂ€rigenom goda vĂ€nner.

Sverige och EU

1994 hölls en folkomröstning dĂ€r 52,3 procent röstade "ja" till att Sverige skulle gĂ„ med i Europeiska unionen. 

Sverige gick med i EU 1995.

Svenska Ă€r ett av EU:s 24 officiella sprĂ„k och en del av den svenska sprĂ„kpolicyn Ă€r att svenska företrĂ€dare och folkvalda representanter ska kunna kommunicera pĂ„ svenska. DĂ€rför Ă€r det viktigt att mĂ„nga svenskar jobbar inom organisationen. 

530 svenskar jobbar idag pÄ kommissionen.

20 svenskar Àr representanter i parlamentet.

(kÀlla: regeringen)

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!