Nu publiceras den 47:e årgången av Tornedalens årsbok.
Den innehåller en mix av allt från stormaktspolitik, livet vid en gräns, till partnerskap.
- Boken följer sin tid, säger Peter Hagström, vd för Tornedalsrådet.
Temat från fjolårets samlingsutgåva "Gränsen 200 år" fortsätter i årets upplaga och nu beskrivs det hur människorna anpassade sig efter att gränsen drogs 1809. Det är Sture Torikkas som skrivit en artikel om rotesoldaten Mört som tillhörde den svenska armen men efter gränsdragningen bodde i Finland, han skriver också om det gemensamma laxfisket som fick ett abrupt slut.
- Gränsen blev till en konflikthärd mellan fiskarna på svenska och finska sidan. Laxbråken började redan då och gav upphov till slagsmål och rättsprocesser, säger Henri Norberg, chef för Tornedalens landskapsmuseum.
Gränsdragningen
Sture Torikkas texter efterföljs i boken av Helena Ruotsalas artikel som visar hur gränsdragningen fortsätter att påverka Tornedalingarnas liv i nutid.
- Det är många duktiga skribenter till årets bok. Ruotsala skriver om gränsen som ett dynamiskt område och dess möten, säger Henri Norberg, chef för Tornedalens landskapsmuseum.
En av skribenterna är Osmo Pekonen som berättar om ett kartfynd. Kartan är från år 1763 och har hittats i Paris. Kartan visar tills nu okänd kunskap om att det i Torneå på 1700-
talet fanns kyrkstugor. Frågan om kyrkstugor har funnits, men inte svaret.
- Gemensamt för alla texter är att de handlar om Tornedalen och folket vid gränsen, säger Henri Norberg.
Ett komplement
Under de 47 år som årsböckerna har publicerats märks skillnad i tid säger Peter Hagström. Henri Norberg säger att det för 47 år sedan exempelvis hade varit omöjligt att beskriva historiska fältbordeller.
I årets utgåva finns de med.
- Som komplement till kvinnorna fanns dockor som användes i samma syfte. De hade namn som Helga och fanns i olika längd 160 cm till 180 centimeter, säger Henri Norberg.
Årskrönikan har producerats i samarbete med skribenter, FM Minna Lehtola och Waasa graphic Oy, Tornedalsrådet och Tornedalens landskapsmuseum och naturligtvis finns även invigningen av Viktoria-
torget och besöket av kronprinsessan återgivet
i boken.