Skogsstyrelsen slår i ett pressmeddelande efter årets skogsskadeinventering fast att skadorna är "klart över vad som är långsiktigt hållbart" i trakterna omkring Övertorneå varierar betesskadorna mellan 8 och 14 procent och i Överkalix är siffran uppe i 20 procent.
Markägare Gunnar Björk från Risudden, som också är arrangör av jaktturism säger att älgfrågan kontra skogsfrågan är tudelad.
– Älgjakten är en process på två månader och har flera dimensioner. Dels ger älgen avkastning till en gård och har ett ekonomiskt perspektiv i och med att älgen medför kött till gården. Den andra sidan är att älgen orsakar stora skador på skogen, omkring en miljard kronor i Sverige per år, säger Gunnar Björk.
Mindre värd
Han säger att skog där älgen har betat förlorar i värde, ibland till en tredjedel av ursprungsvärdet.
– När det blir ont om mat på vintern äter älgen från ungtallarna, toppen och barken och istället för att kunna använda träden till timmer och plank får det gå till pappersmassa vars värde är mycket lägre.
Han säger att de träd som nu är redo att avverkas inte berörs i lika stor grad som de träd som är unga nu och som om många år ska avverkas. Detta då det finns fler älgar nu, än det fanns på 50 och 60-talet och därför drabbas mer ungskog nu.
– Det här visar sig som förluster på sikt. Det här leder också till konflikt mellan jägarkåren och skogsägarna. Den ena vill ha många älgar och den anda färre, de ser till olika intressen, säger Gunnar Björk.
Tuldelad fråga
Gunnar Björk säger att samtidigt som älgbetesskadorna ökar så är älgstammen på många håll för svag och han säger att det finns få kalvar som en följd av att maten inte räcker till. Samtidigt säger han att för att skapa balans mellan skog och älg kan det finnas en älg per 30 hektar mark.
– I Haparanda finns det en älg per 20 hektar.
Många jaktlag i Tornedalen skjuter inte älgkor under årets jakt för att stimulera älgstammen att bli fler.
– Även de mellanstora tjurarna behöver skyddas, de med mellan 7 och 12 taggar.
Föreslår viltåkrar
Gunnar Björk konstaterar att för att frid ska råda mellan skogsägare och jägare behövs mer mat till älgarna och älgarna föredrar lövträd före barrträd.
– Älgarna ger sig på tallarna när det tar slut mat för dem, säger Rolf Pelttari, skogsägare och jägare från Lövheden.
Han förslår viltåkrar.
– Det finns många gamla och obrukade skogsängar ute i skogarna som skulle gå att plantera lövträd på som foder till älgarna. På så vis skulle det bli mer mat och färre skador på den värdefulla barrskogen, säger Rolf Pelttari.