Äldrevård Det är svårt för den som lever med människor i kring sig att föreställa sig att ofrivilligt bli lämnad ensam och vara gammal med många år kvar i livet.  

Påståendet att vår tids utmaning är just att bryta ensamheten kanske låter klyschigt men är ett gigantiskt samhällsproblem att ta sig an. Vi har ett ansvar att ta hand om och respektera våra gamla som har byggt vårt samhälle.

 

När jag bodde i Vasastaden i Stockholms city var det vanligaste hushållet en kvinna runt 30 år i karriären. Ett slags oberoende, trygg ensamhet med det hägrande målet att skaffa barn och familj.  

I Luleå och Norrbotten ser ensamheten ut på ett annat sätt.

 

Under en stor del av mitt arbetsliv har jag jobbat med människor. De första tio åren inom industrin var jargongen ofta ganska hård men kamratlig. De få kvinnliga arbetskamraterna hamnade ofta utanför och ”räknades” inte fullt ut.

För några år sedan bytte jag bana och sökte mig till jobb som välfärdarbetare inom hemtjänsten. Här är antalet kvinnliga och manliga medarbetare det motsatta. Om jag jämför jobbjargongen är den tack och lov någonting helt annat än under mina år på 80- och 90-talet i industrin. Det behövs en balans med fler män som jobbar i välfärden och fler kvinnor i industrin.

 

Satsa på fler antal händer och fler välfärdsarbetare med fokus på att göra livet lättare för våra äldre. Kommuner och landsting/regioner kan ta initiativet och knyta till sig framtidens medarbetare på liknande sätt som de framgångsrika exportföretagen SKF och LKAB varit när det gäller att i ett tidigt skede lova dem som fullföljer utbildning en anställning. Ett alternativ så långt det går att komma från sms-anställningar och hektiskt timvikarierande. Wow, tänk vilket guldläge och möjligheter de två Fackförbunden Kommunal och IF Metall skulle kunna få, en win-win-situation där alla är vinnare!

 

Politiken bör tona ned tjafset om si och så många miljarder skattekronor behöver skjutas till och ta sig en fundera över vad vi vill med välfärden.  

Själv kommer jag att fortsätta vara med i kampen för en bra välfärd för våra äldre genom engagemang i Kommunal, inom socialdemokratin och mitt eget jobb i hemtjänsten.

 

Jag drömmer om att i verkligheten få uppleva ett trendbrott, att våra äldre respekteras, synliggörs och tas om hand på ett värdigare sätt, att vi banar ny mark och minskar de äldres ensamhet.

Tack för ordet!