För något år sedan gjorde P3 en musikdokumentär om Oskar Linnros. Artisten gillade inte resultatet, så i en Facebook-status beskyllde han produktionen för att ha fel vinkel. Linnros ansåg att det handlade för lite om hur hårt han arbetar och att han är en av Sveriges mest hyllade rappare. Om man som Linnros tror att journalisters jobb är att agera PR-konsulter vet man inte vad journalistik är.

Men tyvärr verkar inte Oskar Linnros vara ensam. Något som blivit vanligare under de fem år jag arbetat som journalist är att personer jag intervjuat vill läsa artikeln innan publicering. Jag tycker att intervjuobjekt, speciellt medieovana och unga, ska få godkänna sina citat. Men offentliga personer, som dessutom tjänar på att bli omskrivna, har inte rätt att skriva om allt som inte stämmer överens med deras egen självbild. Det blir sällan bättre efter deras försök till korrigeringar. Jag jobbar faktiskt med att förmedla och skriver oftast bättre än de jag intervjuat.

Det största problemet med detta är dock inte att den litterära kvaliteten på mina artiklar sänks, utan att det hotar demokratin. Medier ska vara fria och oberoende och journalisters jobb är att granska och informera, inte göra okritiska hyllningsporträtt. Anledningen till att vissa har svårt att förstå detta tror jag är för att kommersiella podcaster och youtubekanaler, som leds av influencers, har konkurrerat ut traditionella medier.

Men influencers är inte journalister och behöver därför inte förhålla sig till några som helst pressetiska regler. Det är bara att lyssna på någon av alla de podcaster som partiledarna gästade under valrörelsen 2018 om man vill ha exempel på hur det kan låta när den som ställer frågor inte alls är bekant med begrepp som ”höra båda sidor”. För en politiker är det såklart en dröm i jämförelse med att bli utfrågad i Agenda. Och har man vant sig vid att prata fritt, utan motfrågor, är det inte konstigt att minsta kritiska fråga från en journalist är lika med ”vänstervridet”. En möjlig förklaring till att Sverigedemokraterna vill banta, och delar av Moderaterna lägga ner, public service.

Influencer blir man för att bli rik. Journalist finns det många anledningar att bli, men den som väljer yrket för att bli omtyckt misstar sig. Tvärtom är vi vana vid att vara ogillade för att vi inte nämner någons alla grammisnomineringar i en musikdokumentär, inte skriver om alla pressmeddelanden vi får, inte låter våra intervjuobjekt skriva om våra artiklar och inte gullar med förtroendevalda makthavare. Men hur illa du än tycker om oss lovar jag att du inte vill ha ett samhälle där vi är influencers. Att vara emot en fri press är att vara emot demokrati.