"De hårdföra vann talibanernas maktkamp"

Sedan talibanerna tog makten över Afghanistan har delar av befolkningen och omvärlden undrat samma sak. Kommer afghanerna behandlas lika brutalt som under det förra talibanstyret?

För några dagar sedan kom ett svar. Fyra lik, enligt talibanerna kriminella som gjort sig skyldiga till kidnappning, visades upp för allmänheten på torget i staden Herat. Lyftkranar hissade kropparna flera meter över folkmassan, med syfte att skrämma befolkningen till lydnad. Uppgifter talar för att godtyckliga avrättningar har skett på flera platser sedan talibanerna tog makten.

Senast Afghanistans torg och sportarenor var skådeplats för offentliga amputationer och avrättningar var under talibanstyret 1996–2001. Då var mulla Nooruddin Turabi justitieminister.

Den här gången styr han över landets fängelser. De grymma straff som gjorde talibanerna ökända på 1990-talet ska bli praxis igen, säger han i en intervju med AP.

– Att hugga av händer är väldigt viktigt av säkerhetsskäl, säger han och påpekar dess "avskräckande effekt".

Inga kompromisser

Enögde och enbente mulla Nooruddin Turabi, som lemlästades i strider med Sovjet under 1980-talet, är en av talibanrörelsens grundare och känd förespråkare av en mycket sträng tolkning av sharialagar. Han är en av många talibaner med höga poster, däribland stora delar av regeringen, som förekommer på FN:s sanktionslista.

– De som ville införa ett styre som omvärlden kan anse vara acceptabelt verkar inte ha fått några viktiga positioner. De hårdföra vann, säger Patricia Gossman, Afghanistanexpert på människorättsorganisationen Human rights watch.

Om inte talibanerna står för en sträng tolkning av islam tror Gossman att unga män som krigat för rörelsen, ofta mer extremistiska än sina ledare, kan komma att vända sig till den afghanska grenen av terrorgruppen IS.

– De måste hålla sina soldater nöjda efter så lång tid av stridigheter. Det får inte verka som om de avviker från sina principer eller kompromissar på något sätt.

Naiva förhoppningar

Byggnaden som fram tills nyligen hyste departementet för kvinnors rättigheter används nu av sedlighetsdepartementet, vars uppgift under det förra talibanstyret var att kontrollera och straffa de kvinnor som bröt mot talibanernas stränga föreskrifter.

Män som anklagats för lindrigare brott har med bakbundna händer paraderats runt i huvudstaden Kabul för att förödmjukas.

Barberare i provinsen Helmand, och i vissa fall även Kabul, uppges ha hotats med strafförelägganden om de bryter mot talibanernas förbud mot att ansa skägg.

– Jag tror inte att talibanerna diskuterar huruvida man ska utdöma kroppsstraff, utan snarare hur och var det ska ske, säger Rouzbeh Parsi, programchef vid Utrikespolitiska institutet.

Enligt Parsi vore det naivt att hoppas på ett moderat talibanstyre.

– Frågan är hur pass hårt de går fram, men att de kommer att utöva någon form av repressivt styre är givet. Det är ändå en rörelse som har samlat anhängare utifrån en väldigt rigid ideologi, säger Parsi.

Slutade aldrig

Talibanerna har egentligen aldrig slutat förespråka amputationer och avrättningar som straff. Stora delar av Afghanistan, främst landsbygden, har varit under deras kontroll i långa perioder även efter 2001.

– Där har de stått för ett slags våldsmonopol och skipat sin version av rättvisa. Jag tvivlar starkt att den har varit mer human än vad de visar upp nu, säger Rouzbeh Parsi.

En policy om kroppsstraffen hädanefter ska delas ut offentligt eller inte ska arbetas fram av styret, enligt mulla Nooruddin Turabi.

– Vi har förändrats, hävdar han i intervjun med AP.

Men förändringen innebär inte ett stopp på amputationer och avrättningar, utan handlar om att befolkningen ska få ha mobiltelefoner och tillåtas se och dela bilder och videoklipp.

Syftet? Att ännu fler ska se – och skrämmas av – bestraffningarna.

– I stället för att nå hundratals personer kan vi nå miljoner, säger Turabi.