Pandemin stärker papperslösa i USA:s lantbruk

I flera års tid har hon tittat sig över axeln, alltid varit nervös för att frihetsberövas och deporteras. Nancy Silva kom till Bakersfield i Kalifornien för att arbeta på en fruktodling, men saknar som många andra mexikaner i den amerikanska jordbrukssektorn rätt att vistas i USA. Och att öka utvisningarna av papperslösa har varit en av president Donald Trumps främsta politiska prioriteringar.

– De av oss som saknar papper lever i skräck för att invandringsmyndigheten ska hämta oss, säger Nancy Silva till The New York Times.

Men pandemin tryckte på pausknappen. Departementet för inrikes säkerhet har beslutat att lantarbetare är "av kritisk betydelse för matförsörjningen". Ett papper från arbetsgivaren meddelar att Nancy Silvas jobb nu plötsligt är "samhällsviktigt" och ska garantera passage om polis kontrollerar efterlevnaden av karantänsregler.

– Det är som att de plötsligt har insett att vi bidrar när vi är här, säger Nancy Silva.

En miljon papperslösa

Enligt officiella uppskattningar saknar runt hälften – över en miljon människor – av de som arbetar inom det amerikanska lantbruket laglig rätt att vistas i landet.

Att klassas som samhällsviktig innebär visserligen inget juridiskt skydd mot deportering, men med skördesäsongen för dörren har branschen krävt politisk handling för att trygga arbetskraftsförsörjningen. Dessutom har myndigheterna meddelat att de tills vidare enbart kommer att utvisa personer som misstänks för brott.

Erkänns på högsta nivå

I delstaten Idaho säger Rick Naerebout, som leder de lokala mjölkböndernas organisation IDA, att de papperslösa som bär produktionen på sina axlar för första gången har fått ett erkännande från högsta ort.

– Det faktum att det finns en insikt om att vi måste låta de här människorna resa till och från jobbet eftersom de är samhällsviktiga, det är motsatsen till vad de fått höra nästan hela sina liv, att de tar jobben från amerikaner, säger han till The New York Times.

– Nu har vi sett att det här erkänns på högsta regeringsnivå.

De papperslösa som utför lantbrukets tyngsta jobb – som för hand plockar frukten och grönsakerna – saknar som regel sjuklön och omfattas inte av de rekordstora räddningspaket USA har sjösatt. Men åtminstone för ögonblicket tycks viruset som hotar världen ha gett dem ökad trygghet.

Migranter i majoritet

Beroendet av utländsk arbetskraft är inte unikt för USA. I rikare länder utgör migrantarbetare ofta minst hälften av jordbrukets säsongsarbetare, enligt FN-organet ILO.

Och världen över orsakar stängda gränser nu oro över arbetskraftsbrist.

Frankrike, Spanien och Tyskland behöver hundratusentals utländska säsongsarbetare vardera och flera EU-länder, däribland Sverige, har gjort undantag från reseförbuden för att rädda det egna lantbruket.

I Italien har regeringen, trots högljutt motstånd från invandringsfientliga oppositionspartiet Lega, enats om att införa halvårslånga tillfälliga uppehållstillstånd för papperslösa som arbetar inom jordbruket.

– Tusentals migranter som lever i samhällets utkanter kommer nu att få laglig status, kommenterar Jean-Rene Bilongo på lantarbetarfacket FLAI till al-Jazira.

Få intresserade

Arbetslösheten har ökat kraftigt när länder stängt ner sina ekonomier och på flera håll har politiker uppmanat de som mist sina anställningar att söka sig till lantbruket.

Men rekryteringen till jordbruksarmén har gått trögt. I Storbritannien, som behöver omkring 90 000 säsongsarbetare, försökte ett regeringsstöttat initiativ från bland andra volontärförmedlingen Concordia förmedla lantbruksjobb.

Inledningsvis var intresset stort. 35 000 anmälde sig, varav ungefär hälften förlorat sin försörjning till följd av pandemin. Men en månad in i kampanjen hade bara ett hundratal jobb förmedlats, samtidigt som producenter specialchartrat plan för att flyga in rumänsk arbetskraft.

Brittiska medier noterar att allmänhetens intresse för ett lågavlönat lantarbete svalnade i anslutning till att regeringen aviserade mer generös permitteringsersättning.

– Vi har fantastiskt folk som är redo att jobba, men verkligheten är att jobbet när det kommer till kritan inte riktigt har matchat deras omständigheter, säger Concordiachefen Stephanie Maurel till BBC.