En majoritet av amerikanerna vill fÀlla Trump

Han har lÀmnat Vita huset, men Donald Trump, vars andra riksrÀttsprocess nu inleds, fortsÀtter att vÀcka bÄde sympatier och avsky. En majoritet av amerikanerna vill att expresidenten döms för anstiftan till den dödliga kongressattacken.

USA:s expresident Donald Trump.

USA:s expresident Donald Trump.

Foto: Evan Vucci/AP/TT

Utrikes2021-02-09 05:17

Siffrorna talar sitt tydliga sprĂ„k. Dagarna efter stormningen av Kapitolium lĂ€mnade omkring 6 000 South Carolinabor Republikanerna. I Pennsylvania gick 10 000 republikaner ur partiet, i Arizona var avhopparna 5 000 och i Colorado 4 600, enligt public servicekanalen NPR.

– Jag var helt i chock och skĂ€mdes. Den (kongressattacken) stĂ€mde inte med min bild av Republikanerna – av vilka vi var och vilka vi Ă€r, berĂ€ttar Lyle Darrah, livslĂ„ng republikan och chef för ett mjukvaruföretag norr om Denver i Colorado, för NPR.

En "Trumpkult"

Kort dĂ€refter meddelade över 50 personer som arbetat i den republikanske presidenten George W Bushs styre att Ă€ven de lĂ€mnar partiet. Detta med hĂ€nvisning till besvikelser över att sĂ„ fĂ„ kongressrepublikaner stĂ„tt upp mot Trumps osanna pĂ„stĂ„enden om valfusk – ett agerande som de anser ledde till tumultet vid Kapitolium.

– Republikanerna sĂ„ som jag kĂ€nde partiet existerar inte lĂ€ngre. Jag skulle kalla det en Trumpkult, sĂ€ger Jimmy GurulĂ©, som var statssekreterare i finansdepartementet med ansvar för terrorism och underrĂ€ttelsefrĂ„gor, till nyhetsbyrĂ„n Reuters.

Avhopparna Àr förvisso fÄ jÀmfört med de 74 miljoner som röstade pÄ Trump i höstens val, men de sÀllar sig till de 56 procent som Àr för en fÀllande dom i riksrÀttsprocessen, enligt en fÀrsk mÀtning frÄn tv-kanalen ABC och opinionsinstitutet Ipsos.

En annan undersökning, gjord av Monmouth University, visar liknande tendenser: 57 procent av amerikanerna tycker att Trump ska förbjudas frÄn att inneha folkvalda Àmbeten i framtiden och 52 procent vill se honom fÀlld.

Stigande popularitet

Liksom mycket annat i USA Ă€r Ă„sikterna bland demokrater respektive republikaner dock vĂ€sensskilda. Åtta av tio republikaner motsĂ€tter sig riksrĂ€ttsprocessen.

Vissa av dem anser sannolikt, liksom Trumps försvarsadvokater, att det Àr lagvidrigt att stÀlla en president som redan avgÄtt inför riksrÀtt. Andra har köpt presidentens falska pÄstÄenden om valfusk och kÀnner sympati för honom.

– Om vĂ„ra röster inte rĂ€knas pĂ„ ett korrekt sĂ€tt sĂ„ har vi inte det land vi en gĂ„ng hade. Folk anser att valet stulits, sade TrumpvĂ€ljaren Lori Viars i Ohio till TT i samband med kongressattacken – samtidigt som hon betonade att hon tar avstĂ„nd frĂ„n alla former av vĂ„ld.

Direkt efter kongresstormningen föll den dĂ„varande presidentens opinionssiffror med 4,5 procentenheter till 38 procent – men nu har de börjat stiga igen, enligt Real Clear Politics. Det sker samtidigt som en stor del av kongressens republikaner visar sitt stöd för honom.

Framtida kungamakare

LĂ€gg dĂ€rtill att pengar strömmar in till Save America, den sĂ„ kallade politiska aktionskommittĂ© Donald Trump startade efter valet. Trots – eller kanske pĂ„ grund av – pĂ„stĂ„endena om ett riggat val hade kommittĂ©n vid Ă„rsskiftet 31,2 miljoner dollar i kassakistan, enligt webbtidningen Politico. Det Ă€r medel som Trump kan anvĂ€nda för att stödja politiker han gillar inför mellanĂ„rsvalet 2022 – eller sĂ€tta kĂ€ppar i hjulen för dem han ogillar.

Sammantaget tyder detta pĂ„ att Donald Trump blir en politisk maktfaktor att rĂ€kna med ett bra tag framöver – oavsett utgĂ„ng i riksrĂ€tten.

Expresidenten kan ocksÄ vila i att 45 senatorer, samtliga republikaner, nyligen röstade för att riksrÀttsÄtalet mot honom skulle avfÀrdas som grundlagsvidrigt. BehÄller de sin instÀllning blir det omöjligt för Demokraterna att samla ihop den tvÄ tredjedelsmajoritet som krÀvs för en fÀllande dom.

Bakgrund: Kongressattacken och riksrÀtten mot Donald Trump

Den 6 januari samlades ledamöterna i USA:s kongress i Kapitolium för att rÀkna presidentvalets elektorsröster och formellt utse demokraten Joe Biden till valvinnare och nÀsta president.

I Washington DC hade samtidigt tiotusentals anhÀngare till Donald Trump samlats för ett politiskt massmöte pÄ temat "RÀdda Amerika". Vid mötet upprepade Trump sina pÄstÄenden om systematiskt valfusk och pÄstod att han var den egentliga segraren. Han uppmanade sina anhÀngare att gÄ till kongressen: "Om ni inte fajtas utav helvete kommer ni inte att ha ett land lÀngre", sade presidenten.

De gjorde som han sa. Protesterna övergick till vÄld nÀr hundratals personer stormade kongressbyggnaden Kapitolium och drabbade samman med polis. Vissa tog sig sÄ lÄngt som in i talman Nancy Pelosis kontor, samt in i en av kamrarna. Delar av byggnaden vandaliserades.

Fem mÀnniskor, varav en polis, miste livet i samband med attacken.

En vecka senare, den 13 januari, röstade det demokratstyrda representanthuset igenom ett riksrÀttsÄtal mot president Donald Trump. Den enda Ätalspunkten lyder anstiftan till uppror. Det syftar pÄ Trumps felaktiga pÄstÄenden om valfusk och anförandet den 6 januari.

Åtalet lĂ€mnades till senaten den 25 januari, fem dagar efter det att Trump avgĂ„tt. RĂ€ttegĂ„ngen vĂ€ntas inledas den 9 februari. För fĂ€llande dom krĂ€vs att tvĂ„ tredjedelar av den 100 medlemmar tunga senaten röstar för, nĂ„got som inte bedöms sannolikt. Trumps advokater har avfĂ€rdat Ă„talet som "politisk teater".

RiksrÀttsprocessen Àr den andra mot Donald Trump. Den förra inleddes i december 2019 och rörde anklagelser om att han pressat Ukrainas ledning för egen politisk vinning. Den tog knappt tre veckor och slutade i ett friande.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!