Oppositionens tålamod med juntan tryter

Det internationella samfundet har större brådska än militärjuntan själv med att få till en återgång till civilt styre efter kuppen i Mali. Nu har juntan skjutit upp ett första möte med andra parter om maktöverlämnande och motiverar det med "organisatoriska orsaker". Och nu tycks den kortvariga flirten med landets politiska opposition vara över.

Överste Assimi Goita har förklarat sig vara juntans ledare i Mali. Arkivbild.

Överste Assimi Goita har förklarat sig vara juntans ledare i Mali. Arkivbild.

Foto: AP/TT

Brott & Straff2020-08-29 14:55

– Vi slår med bitterhet fast att denna junta som har tänt hopp i alla maliers hjärtan. . . är i färd med att glida bort från folket, säger Tahirou Bah, från Espoir Malikoura-förbundet, en av oppositionens hörnpelare.

Efter drygt två månader av folkliga oppositionella protester organiserade i det som kallas 5 juni-rörelsen störtades president Ibrahim Boubacar Keïta och hans regering den 18 augusti. Sedan dess har EU, USA, FN och inte minst den västafrikanska samarbetsorganisationen Ecowas krävt en snabb återgång till civilt styre.

Olika tidshorisont

Keïta har nu släppts fri men Ecowas, som infört en lång rad straffåtgärder mot Mali, har krävt en övergång inom ett år medan militären mera talat om två–tre år.

Juntan hade bjudit in politiska organisationer, tidigare rebeller samt representanter för civilsamhället till överläggningar på lördagen – men dessa skjuts nu upp till ett ännu inte klargjort datum.

Tre dagar efter kuppen hyllades den av många tusen malier i en manifestation i huvudstaden Bamako, inte minst från 5 juni-rörelsen som tidigare hade demonstrerat mot korruptionen och det försämrade säkerhetsläget i landet under Keïta.

"Inte konfiskeras"

Men nu finns fler tecken på att smekmånaden mellan oppositionen och juntan definitivt är över.

Issa Kaou Djim, talesperson för den mycket inflytelserike imamen Mahmoud Dicko, säger att militären måste hålla ord och att "folket har börjat tvivla på" kuppmakarna.

– En revolution kan inte konfiskeras av en grupp soldater, säger han.

Fakta: Konflikter i Mali

Efter bland annat förvärrat jihadistiskt våld och en statskupp 2013 har flera internationella militärinsatser byggts upp i landet. Opération Barkhane leds av Frankrike, och har som huvudsyfte att bekämpa extremislamister i Sahel. Barkhane byggs nu ut med Task Force Takuba, som ska innehålla specialförband från bland annat Sverige.

Sverige har redan 150 man i det FN-ledda Minusma, som totalt består av 15 000 personer och har ett bredare samhällsnyttigt mandat än Barkhane. Minusma har dock blivit en av FN:s farligaste insatser i världen, med hittills över 200 stupade.

På plats från Sverige finns även 15 personer inom EUTM, EU:s instruktörsinsats i Mali.

I och med att Task Force Takuba byggs upp kommer den svenska militära närvaron i Mali att växa. Även bland andra Danmark och Norge deltar i de internationella insatserna i landet.

Liksom i flera andra västafrikanska länder bygger motsättningarna i Mali mycket på kulturella och sociala skillnader mellan folkgrupper i norr respektive söder. Läget förvärrades i och med Libyens diktator Muammar Gaddafis fall 2011, då vapen och stridsvana människor därifrån spreds in i flera närbelägna länder.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!