NÀr Islamiska revolutionsgardet bildades i Iran strax efter den islamiska revolutionen 1979 var det för att skydda det nya religiösa statsskicket frÄn eventuella kuppförsök, sÀrskilt frÄn Irans nationella armé. Det Àr ocksÄ hos den religiösa regimen lojaliteten ligger, inte hos det iranska folket.
Under revolutionsgardets paraply finns den sÄ kallade Basijmilisen, som bestÄr av frivilliga rekryter som vid sidan av sina vanliga arbeten stÄr redo att försvara den islamiska republiken. Det Àr de som syns i flera av de filmklipp som sprids frÄn Iran, dÀr demonstranter hÀnsynslöst attackeras med batonger, elchockspistoler och ibland Àven skarpa skott. De som rekryteras till milisen Àr ofta fattiga personer som med löften om högre levnadsstandard lyder order till punkt och pricka. MÄnga har redan frÄn barnsben indoktrinerats till lojalitet med regimen, oavsett vad.
ââDe flesta Ă€r faktiskt fanatiker, sĂ€ger Said Mahmoudi, professor i internationell rĂ€tt vid Uppsala universitet, som arbetade vid iranska UD Ă„ret efter revolutionen och pĂ„ Irans ambassad i Stockholm efter det.
ââDe slĂ„r för att döda.
Ăkad indoktrinering
FastÀn Iran redan frÄn start lade stor vikt vid revolutionsgardets ideologiska skolning rapporterades 73 procent av dess medlemmar ha röstat pÄ en reformist i presidentvalet 1997, enligt Washingtonbaserade tankesmedjan Middle East Institute (MEI). Det fick Irans högste ledare, ayatolla Ali Khamenei, att öka indoktrineringen av gardisterna och deras familjer, till att omfatta en femtedel av hela utbildningen. Efter de regimkritiska protesterna kring presidentvalet 2009 ökade andelen ytterligare.
Med en Äldrande Khamenei anses revolutionsgardet spela en Ànnu viktigare roll för att diktaturen ska överleva ett maktskifte. Flera viktiga ministerposter har gÄtt till medlemmar sedan Ebrahim Raisi, som stÄr nÀra Khamenei, kom till presidentmakten förra Äret.
Basijmilisen finns överallt i det iranska samhÀllet. Medlemmarna arbetar pÄ departement, myndigheter och Àven i skolor, och att ansluta sig innebÀr ofta goda karriÀrmöjligheter vid sidan av.
Mer vÄld frÄn regimen
Protester har alltid förekommit i Iran. Men de senaste Ă„ren har de brutit ut allt oftare, och engagerat fler mĂ€nniskor. Resultatet har blivit Ă€nnu mer vĂ„ld frĂ„n regimen. 2019, nĂ€r stora demonstrationer anordnades till följd av kraftigt höjda brĂ€nslepriser, ströps internet. NĂ€r kommunikationen med omvĂ€rlden Ă„terupptogs stod det klart att en massaker Ă€gt rum. MĂ€nniskorĂ€ttsorganisationen Amnesty kunde dokumentera 321 dödsfall, men enligt flera kĂ€llor i den iranska regeringen var det verkliga antalet offer cirka 1 500 â ett större antal Ă€n vid tidigare protester.
ââFolket blir allt modigare. DĂ„ slĂ„r regimen ned med större brutalitet, sĂ€ger Arvin Khoshnood, IrankĂ€nnare knuten till Lunds universitet.
Han jÀmför Basijmilisens taktik med den som terrorgruppen IS tog till i Syrien och Irak, dÀr bestialiskt vÄld anvÀndes för att skrÀmma motstÄndarna.
ââDet Ă€r vad regimen försöker uppnĂ„. Man anstĂ€ller personer utan moral och etik, som kommer frĂ„n fattiga förhĂ„llanden, och lovar dem ett bĂ€ttre liv. Det Ă€r de som misshandlar och mördar, utan att det fĂ„r nĂ„gra konsekvenser, sĂ€ger Khoshnood.
Kan eskalera ytterligare
Ăn sĂ„ lĂ€nge verkar inte medlemmar ur revolutionsgardets ursprungliga markstyrkor, som Ă€r heltidsanstĂ€llda, ha kallats in mot protesterna i Iran. Om det sker vĂ€ntas situationen eskalera ytterligare.
En massaker gÄr inte att utesluta.
ââOavsett vad som hĂ€nder, Ă€ven om det blir ett regimskifte, sĂ„ kommer det inte ske utan vĂ€ldigt mĂ„nga offer, sĂ€ger Said Mahmoudi.