HÀr Àr nÄgra av vÀrldens omstridda statyer

Leopold II, Christopher Columbus – och Carl von LinnĂ©. HĂ€r Ă€r nĂ„gra av de statyer i vĂ€rlden som har skapat debatt och diskussioner till följd av den globala proteströrelsen mot rasism.

En staty förestÀllande den tidigare belgiske kungen Leopold II i Bryssel i NederlÀnderna. I hans privata koloni Kongofristaten var han enligt historiker skyldig till miljontals mÀnniskors död (det exakta antalet Àr omtvistat) och otaliga lemlÀstningar.

En staty förestÀllande den tidigare belgiske kungen Leopold II i Bryssel i NederlÀnderna. I hans privata koloni Kongofristaten var han enligt historiker skyldig till miljontals mÀnniskors död (det exakta antalet Àr omtvistat) och otaliga lemlÀstningar.

Foto: Virginia Mayo/AP/TT

Kultur och Nöje2020-06-28 12:10

Leopold II i Belgien

Tidigare i juni togs en staty ner i den belgiska staden Antwerpen förestÀllande den ökÀnde regenten Leopold II. Sedan dess har förslag rests om att ta bort alla koloniala statyer i landet. I Bryssel stÄr fortfarande en staty rest av den tidigare kungen och Bruno De Lille, ledamot i kommunfullmÀktige, har lagt ett förslag om att göra det tillÄtet för konstnÀrer att varje halvÄr mÄla anti-koloniala budskap pÄ statyn, rapporterar The Brussels Times.

Leopold II av Belgien var kung frÄn 1865 fram till sin död 1909. Under de Ären blev han kolonialherre och envÄldshÀrskare över Kongofristaten (nuvarande Kongo-Kinshasa). DÀr var han enligt historiker skyldig till miljontals mÀnniskors död (det exakta antalet Àr omtvistat) och otaliga lemlÀstningar. Avhuggna hÀnder och fötter var ett kÀnnetecken för Leopolds brutala styre och dödsstraff tillÀmpades för den som inte fyllde sin kvot pÄ gummiplantagen.

Colston och Churchill i Storbritannien

Över 100 statyer och gatunamn i Storbritannien har listats pĂ„ en hemsida under namnet "störta rasismen", med mĂ„l att belysa landets koloniala historia.

Tidigare i juni slet demonstranter ner en staty förestÀllande Edward Colston i Bristol i vÀstra England och dumpade den i Avonfloden. Colston blev pÄ 1600-talet en förmögen man genom att handla med slavar frÄn VÀstafrika.

I London har en staty av Winston Churchill mÄlats med graffiti under en Black Lives Matter-demonstration. Det ledde till skarp kritik frÄn premiÀrminister Boris Johnson. "Vi kan inte lÄtsas ha en annan historia", twittrade Johnson efter det att statyn vandaliserats.

Kritiker som förknippar Churchill med rasism pekar bland annat pÄ uttalanden dÀr han beskrev vita mÀnniskor som stÄende över mÀnniskor i exempelvis den dÄvarande brittiska kolonin Indien och i Afrika.

Christopher Columbus i Spanien och USA

Statyer av Christopher Columbus har kritiserats pÄ flera hÄll i vÀrlden.

I den spanska staden Barcelona har det lobbats för att ta bort Columbus staty sedan en staty förestÀllande slavhandlaren Antonio López togs bort 2018. Columbus ses ofta som upptÀckare av den nya vÀrlden. Men landstigningen brukar av kritiker ocksÄ beskrivas som startskottet för ett folkmord pÄ den amerikanska ursprungsbefolkningen som höll pÄ i Ärhundraden. Statyer förestÀllande Christopher Columbus har Àven vÀlts och vandaliserats pÄ flera platser i USA.

Jan Pieterszoon Coen i NederlÀnderna

En staty förestÀllande Jan Pieterszoon Coen har skapat protester i NederlÀnderna. Jan Pieterszoon Coen var en nederlÀndsk officer i det Ostindiska kompaniet och ses bÄde som en hjÀlte och en brutal förtryckare.

Pieterszoon Coen ledde under 1621 erövringen av Bandaöarna – en ögrupp som i dag tillhör Indonesien. Av befolkningen pĂ„ 15 000 ska bara 1 000 personer ha överlevt varav 800 sedan deporterades frĂ„n ögruppen. Lokala aktivister har sedan 2011 arbetat med att fĂ„ bort statyn frĂ„n Jan Pieterszoon Coens hemstad Hoorn, som ligger omkring 45 kilometer norr om Amsterdam.

De Geer och von Linné i Sverige

I Sverige har en staty av köpmannen Louis De Geer i Norrköping kritiserats, eftersom han idkade svensk slavhandel i VÀstafrika via företaget Afrikanska kompaniet.

OcksĂ„ statyer av vetenskapsmannen Carl von LinnĂ© har kritiseras och en namninsamling för att de ska rivas har fĂ„tt fler Ă€n 1 600 underskrifter. Anledningen Ă€r enligt namnlistan, att forskning "bidrog till att vita europĂ©er fick för sig att de var den överlĂ€gsna rasen" och att den "anvĂ€ndes som grund och förklaring till att avhumanisera svarta och bruna, kolonisera, plundra”.

Kritiken syftar pÄ att Linné klassificerade mÀnniskor utifrÄn hudfÀrg och tilldelade dem olika karaktÀrsdrag.

Statsminister Stefan Löfven (S) avfÀrdar kraven om att riva historiska statyer.

Robert E Lee i USA

Sydstatssymboler och konfederationsmonument med koppling till inbördeskriget har lÀnge varit laddade i USA. Kritiker ser dem som rasistsymboler eftersom de hyllar sydstaterna. Andra betraktar dem som frihetssymboler och en del av historien. Flera har tagits bort under senare Är och i samband med Black Lives Matter-protesterna har det Äter blivit högaktuellt.

Robert E Lee, general och överbefĂ€lhavare för sydstaternas huvudarmĂ© i Virginia under inbördeskriget pĂ„ 1860-talet, Ă€r en av de mest avbildade företrĂ€darna för sydstaterna – som under inbördeskriget kĂ€mpade för att fĂ„ behĂ„lla slaveriet. PĂ„ Lee High School i Montgomery i Alabama revs en staty av Lee ner. Och i Richmond, Virginia, har guvernören Ralph Northam efter massiva protester beslutat att ta bort en staty av Lee. Men nedmonteringen har skjutits upp dĂ„ en delstatslag förbjuder flyttar av krigsmonument.

Fakta: Sydstatsflaggor och statyer

För mÄnga amerikaner Àr sydstatsflaggan en symbol för syds kamp mot nordstaterna och mot överstatlig inblandning. PÄ senare Är har den ocksÄ blivit en symbol för rasism och segregation.

Utöver att vara en symbol mot den framvĂ€xande medborgarrörelsen pĂ„ 1960-talet Ă€r flaggan ett sĂ€tt att minnas de som stupade i USA:s inbördeskrig som pĂ„gick mellan nord och syd 1861–1865. Krigets utbrott berodde till stor del pĂ„ frĂ„gan om slaveriet. I sydstaterna ansĂ„gs det nödvĂ€ndigt för att bevara den ekonomiskt viktiga bomullsodlingen medan nordstaterna ville avskaffa slaveriet.

I USA berĂ€knas totalt över 1 800 sydstatssymboler ha rests, bland dessa över 700 statyer eller monument över sydstaternas militĂ€ra och politiska förgrundsgestalter. Detta skedde frĂ€mst under tvĂ„ perioder, 1896–1915 efter att de sĂ„ kallade Jim Crow-lagarna om rasĂ„tskillnad införts i mĂ„nga sydstater, samt 1955–1965 i samband med medborgarrĂ€ttsrörelsen. De mest avbildade personerna Ă€r generalerna Robert E Lee och Thomas "Stonewall" Jackson samt sydstaternas president Jefferson Davis.

KĂ€lla: Nationalencyklopedin, Uppsala universitet, Southern Poverty Law Center


Fakta: George Floyds död

MÄndagen den 25 maj dog 46-Ärige George Floyd i samband med ett polisingripande i Minneapolis i Minnesota i USA. Floyd var obevÀpnad nÀr han greps, misstÀnkt för att ha försökt anvÀnda falska sedlar pÄ ett matstÀlle.

Under ingripandet satt en polisman med knÀet pÄ hans nacke i nÀrmare nio minuter. HÀndelsen filmades av en privatperson och pÄ inspelningen hörs hur Floyd, med ansiktet nedpressat mot gatan och iförd handbojor, vÀdjar om hjÀlp och sÀger "snÀlla, jag kan inte andas", innan han blir livlös.

Filmen spreds i USA och vÀckte fördömanden och avsky. Ett par dagar efter Floyds död började protester mot ordningsmaktens övervÄld organiseras i Minneapolis. Demonstrationerna spreds snabbt till andra stÀder och pÄ vissa hÄll blev de vÄldsamma med plundringar, kravaller och skottlossning.

Samtliga fyra poliser som deltog i gripandet har avskedats. Den polis som satte sitt knÀ mot Floyds nacke har Ätalats för Floyds död och de andra tre misstÀnks för medhjÀlp till brott.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!