Drabbningar har Äterigen skett pÄ den religiösa brÀnnpunkt i Jerusalem som judarna kallar Tempelberget och muslimer kallar al-Haram al-Sharif. Den judiska pÄsken pesach har överlappat med den muslimska fastemÄnaden ramadan och dÄ har det skett brÄk, barrikaderingar och polisingripanden i en stÀndigt pÄgÄende fejd om vem som ska fÄ be var och nÀr.
Det Àr i regel dÀr som gnistan har tÀnts nÀr konflikten i regionen har urartat vid tidigare tillfÀllen. 2021 blev det ett elva dagar lÄngt Gazakrig. 2000 ledde det till den fem Är lÄnga konflikt som kallas den andra intifadan.
Natten till onsdag slog israelisk polis till mot al-Aqsa-moskén i Jerusalem i en rÀd som ledde till stora vÄldsamheter och dÀr flera hundra palestinier greps. Denna gÄng har drabbningarna pÄ berget följts av raketanfall mot Israel frÄn nord och syd, frÄn bÄde Gazaremsan och libanesiskt territorium. Den israeliska militÀren har svarat med flyganfall.
VÀrsta pÄ 17 Är?
Israel befinner sig i det farligaste och mest komplexa sÀkerhetslÀget sedan Libanonkriget 2006, skriver journalisten Amos Harel i en analys i den regelbundet regeringskritiska tidningen Haaretz pÄ skÀrtorsdagskvÀllen.
"De första misstankarna kan riktas mot palestinska grupper i Libanon, som högst sannolikt besvarar de senaste hĂ€ndelserna vid al-Aqsa-moskĂ©n i Jerusalem â men det Ă€r svĂ„rt att se att inte Hizbollah har nĂ„gon koppling till det som skett", skriver han.
Ett flerfrontskrig Ă€r det sista Israel behöver nĂ€r landet redan skakas av intern politisk konflikt, poĂ€ngterar Harel. NĂ€r han skrev pĂ„ torsdagskvĂ€llen â innan det israeliska flygvapnet gick till attack â uttryckte han en förhoppning om "ansvarsfulla beslut med mĂ„let att undvika ett fullskaligt krig, vilket Israel inte har nĂ„got att vinna pĂ„".
Harel pÄpekade ocksÄ att raketerna inte riktades mot militÀra mÄl och att Israel dÀrför inte nödvÀndigtvis behövde se det som en krigsförklaring.
LÀgligt för Netanyahu?
Att Libanon dras in i konflikten innebÀr en sÀrskild upptrappning, enligt den danska Mellanösternforskaren Helle Malmvig, som Àr verksam vid Danmarks utrikespolitiska institut DIIS.
ââVi fĂ„r gĂ„ tillbaka till 2006 för att hitta en konflikt som involverade parter frĂ„n bĂ„de Israel och Libanon, sĂ€ger hon till den danska nyhetsbyrĂ„n Ritzau, och syftar dĂ„ pĂ„ kriget mellan Israel och den Iranstödda milisgruppen Hizbollah.
Malmvig understryker att det Àr palestinska grupper som ligger bakom anfallen och inte Hizbollah, men tillÀgger att det bör ha skett med Hizbollahs vÀlsignelse.
För Israels premiÀrminister Benjamin Netanyahu kommer anfallen politiskt lÀgligt, bedömer den danska forskaren. Han fÄr nÄgot annat att rikta uppmÀrksamheten mot Àn de kritiserade Àndringarna av rÀttssystemet som de senaste veckorna lett till omfattande protester.
ââHan har mĂ„nga gĂ„nger tidigare spelat "sĂ€kerhetskortet" och klarat sig med ett budskap om att han Ă€r den person som kan garantera Israels sĂ€kerhet.