Klimatforskare: Ambitionen räcker inte

– Detta är viktigt, nu har världen ett G3 för klimatet, säger Johan Rockström, professor i miljövetenskap och chef för Potsdaminstitutet för klimatforskning i Berlin, till TT.

Han syftar på att USA, EU och Kina nu har tydligt formulerade mål: att inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser senast 2050 respektive 2060.

– Världens tre största ekonomier ställer sig bakom klimatvetenskapen och sätter kvantitativa mål. Det kan tippa över hela världens engagemang att lösa klimatkrisen, säger Rockström.

Inte tillräckligt

Förutom målet att inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser senast 2050, innehåller EU:s klimatlag ett delmål för 2030. Då ska utsläppen ha minskat med minst 55 procent jämfört med 1990 års nivå.

Men det målet är långt ifrån tillräckligt, menar Johan Rockström.

Dessutom är det lite missvisande att ha 1990 som utgångspunkt, anser han. Det beror på att världen måste halvera utsläppen av växthusgaser mellan 2020 och 2030 om det ska bli möjligt att nå Parisavtalets 1,5-gradersmål – det vill säga en halvering jämfört med dagens nivå.

"För lite"

– Med en minskning på 55 procent kan det låta som att EU tar ett större ansvar än världen i övrigt. Men eftersom EU redan har minskat utsläppen med cirka 24 procent sedan 1990, innebär dagens beslut bara cirka 30 procent faktiska utsläppsminskningar mellan 2020 och 2030. Detta är för lite tyvärr, säger Rockström.

Dessutom, tillägger han, är EU en rik del av världen som därför bör gå ännu snabbare fram.

Ola Hansén, klimatexpert vid Världsnaturfonden, instämmer:

– När det gäller den övergripande ambitionen att minska utsläppen menar vi att man har missat chansen att sätta ett mål i linje med vad vetenskapen kräver.

Enstaka länder kan stjälpa

Hansén är även kritisk till att slutmålet om noll nettoutsläpp av växthusgaser endast gäller för hela EU, och inte omfattar alla enskilda medlemsländer. Det betyder att fortsatta utsläpp i enstaka länder kan räknas av mot kompenserande åtgärder i andra medlemsländer, även efter 2050.

– Om det inte kan ändras framöver är det kanske den största svagheten i lagen, för utan det kravet blir det väldigt svårt att nå nettonoll på EU-nivå. Det finns ju några länder som ensamma kan stjälpa det hela, som de andra länderna inte kan kompensera för. Som tur är finns det lite tid kvar till 2050 för att revidera den punkten, säger Ola Hansén.

Men i grunden anser även Ola Hansén och Världsnaturfonden att EU:s klimatlag är ett stort steg framåt som innehåller många viktiga delar. Till exempel pekar han på att EU nu ska upprätta en koldioxidbudget, som tydligt visar hur mycket växthusgaser som medlemsländerna fortfarande har utrymme att släppa ut inom ramen för Parisavtalet.

Klimatpolitiskt råd

Han välkomnar också beskedet om ytterligare ett delmål på vägen till klimatneutralitet år 2050. Det ska sättas för år 2040, och kommer sannolikt att baseras just på koldioxidbudgeten för att bli mer exakt.

– Och det här med ett klimatpolitiskt råd är något som vi har kämpat för länge, som ska granska och utvärdera EU:s klimatpolitik. Det kan bli riktigt bra, förutsatt att det är politiskt oberoende och tillsätts utifrån vetenskapliga meriter. Om varje land ska ha med en egen representant finns risken att det bara blir en ny arena för långa förhandlingar, säger Ola Hansén.

"Göra jobbet också"

Christian Azar, professor i energi och miljö på Chalmers, tycker också att klimatlagen är ett stort och viktigt steg framåt. När det gäller kritiken av hur många procent utsläppen ska minska med till delmålet 2030, anser han att den dels riskerar att bidra till en missuppfattning om hur exakt klimatvetenskapen egentligen är, dels att den ger en överdrivet negativ bild av ambitionsnivån.

– Man kan så klart alltid säga att vi borde göra mer. Men samtidigt får man konstatera att världen aldrig tidigare har sett en så här kraftig minskning av växthusgaser i en större ekonomi under en utdragen period. Så om man lyckas med det här så är det en enormt kraftig omställning på gång, säger Christian Azar.

– Men sedan krävs det naturligtvis politiska åtgärder för att nå målet. Det är en sak att anmäla sig till ett maratonlopp, sedan ska man göra jobbet också, tillägger han.