Valet i Haag: "Omskakning för landet"

NederlĂ€nderna har vaknat till en ny verklighet med ytterhögerns PVV för första gĂ„ngen som landets största parti i parlamentet. Men splittringen Ă€r stor – liksom olustkĂ€nslan hos invandrare och muslimer.

Valaffischerna monteras ned efter valet i NederlÀnderna i onsdags.

Valaffischerna monteras ned efter valet i NederlÀnderna i onsdags.

Foto: Aleksandar Furtula/AP/TT

NederlÀnderna2023-11-23 09:50

Efter dagar av dis i en grÄ november spricker en klarblÄ himmel upp över Haag. Men inte för alla.

Resultatet i parlamentsvalet i onsdags skapar jubel, men ocksÄ oro.

– Jag utesluter inte att bli premiĂ€rminister, sĂ€ger valvinnande Geert Wilders enligt tidningen De Telegraaf.

Med 37 mandat i parlamentet Àr hans PVV nu NederlÀndernas största parti. FramgÄngarna för det starkt EU- och invandringsfientliga partiet vÀcker dock olust bland invandrare och muslimer.

– Jag fick just ett meddelande frĂ„n en lĂ€rare i en gymnasieskola vars elever frĂ„gade i morse om de nu mĂ„ste lĂ€mna landet. Det hĂ€r Ă€r verkligen en jordbĂ€vning, sĂ€ger Mohammed Aknin frĂ„n en muslimsk organisation i Tilburg till tidningen AD.

"Omskakning"

I PVV:s valmanifest talas om förbud mot koraner och moskéer, en bindande folkomröstning om EU-medlemskapet och att asylsökare "festar pÄ hÀrliga gratisbufféer".

Grekiske Dioni, som bott tolv Är i NederlÀnderna, konstaterar att samma saker Àven hörs i hans hemland och andra lÀnder i Europa. Men för egen del kÀnner han ingen oro.

– Nej, nej. HollĂ€ndarna har en kultur av hundratals Ă„r med öppenhet, sĂ€ger han under en rökpaus utanför en restaurang i Haag.

NÄgra kvarter bort spekulerar paret Paul och Esther i om Wilders nu kommer att ta plats i en regering för första gÄngen.

– Jag tror det Ă€r dags nu att han tvingas ta ansvar, sĂ€ger Esther.

– Det hĂ€r kan vara en bra omskakning för landet, tror Paul.

Rutte gĂ„r – men nĂ€r?

PÄ tidningarnas förstasidor dominerar en jublande Wilders och rubriker om högersvÀng och storseger. VÀnsterlutande De Volkskrant toppar med chockade unga aktivister pÄ valvaka hos de rödgröna.

Alla Àr överens om att regeringsbildningen kommer att bli svÄr. NederlÀnderna har en tradition av utdragna förhandlingar, som senast varade i nÀstan ett Är efter valet 2021.

PVV behöver stöd frÄn flera andra partier för att kunna regera. Partiledaren för högerliberala VVD, Dilan Yesilgöz-Zegerius, har visserligen nÀrmat sig PVV men har ocksÄ sagt rakt ut att hon inte kan tÀnka sig en regering under Wilders. Ett mer sannolikt alternativ Àr i sÄ fall att Yesilgöz sjÀlv fÄr ta premiÀrministeransvaret.

Tills vidare fÄr hennes avgÄende partikamrat och företrÀdare Mark Rutte fortsÀtta leda en övergÄngsregering. NÀr TT av en slump nÀstan springer in i honom i regeringskvarteren pÄ torsdagsförmiddagen talar han allvarligt i telefon och har tydligt ingen lust att prata.

Han ska avgĂ„ – men nĂ€r Ă€r det ingen som vet.

Fakta: Valet i NederlÀnderna

SÄ hÀr slutade valet i NederlÀnderna i antal mandat (jÀmfört med valet 2021 inom parentes):

PVV (ytterhöger): 37 mandat (+20)

PVDA/GL (socialdemokrater/miljöparti): 25 (+8)

VVD (högerliberalt): 24 (-10)

NSC (konservativt): 20 (deltog ej)

D66 (vÀnsterliberalt): 9 (-15)

BBB (landsbygdspopulistiskt): 7 (+6)

CDA (konservativt): 5 (-10)

SP (vÀnsterparti): 5 (-4)

PVDD (djurrÀttsparti): 3 (-3)

FVD (ytterhöger): 3 (-5)

CU (kristet): 3 (-2)

SGP (kristet): 3 (+-0)

Denk (invandrarparti): 3 (+-0)

Volt (paneuropeiskt): 2 (-1)

JA21 (ytterhöger): 1 (-2)

KĂ€lla: NOS


Fakta: Geert Wilders

Geert Wilders (född 1963) Àr sedan 2006 partiledare för det dÄ nybildade nederlÀndska Frihetspartiet (PVV).

Han Àr född i Venlo i sydöstra NederlÀnderna och blev politiskt aktiv i högerliberala VVD (Folkpartiet för frihet och demokrati) pÄ 1990-talet. Han valdes in i parlamentets underhus för VVD 1998 och Àr i dag den ledamot som suttit lÀngst i kammaren. Efter att ha rört sig mer mot höger och blivit mer och mer islam-, invandrings- och EU-kritisk bröt han med partiet 2004 och startade eget: först som Geert Wilders-gruppen och sedan som PVV.

Det stora genombrottet kom i EU-valet 2009 dĂ„r partiet blev nĂ€st störst i NederlĂ€nderna, med 17 procent av rösterna – följt av en tredjeplats i parlamentsvalet ett Ă„r senare, med drygt 15 procent. Det ledde till att Wilders agerade stödparti till en minoritetsregering mellan VVD och kristdemokratiska CDA, som dock endast höll i sex mĂ„nader innan nyval utlystes.

Partiet har sedan dess stadigt tillhört de större i landet, men utan inflytande över regeringspolitiken. Valresultatet i onsdags – 23,5 procent och 37 mandat – gör det för första gĂ„ngen till landets största.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!
LĂ€s mer om