General framträder som ledare efter kupp i Niger

Det var sent i onsdags som en grupp uniformerade militärer meddelade att de avsatt Nigers demokratiskt valda president Mohamed Bazoum, som hålls frihetsberövad i sitt residens.

På fredagen trädde armégeneralen Abdourahamane Tchiani fram i statlig tv. Där beskrevs han som ledare för "Det nationella rådet för hemlandets beskydd", den grupp kuppmakare som nu påstår sig ha makten i Niger.

I tv-sändningen säger Tchiani att man gripit in eftersom landet hade behov av en kursändring. Han uppmanar "vänner till Niger att förstå den specifika situationen i vårt land för att ge det allt stöd för att det ska kunna möta utmaningarna".

Troliga förhandlingar

Samtidigt tros förhandlingar pågå bakom kulisserna mellan olika militära fraktioner om vem som egentligen ska ha kommando. Situationen är spänd och risken finns för att strider ska bryta ut, säger en västerländsk militärkälla i Niger till nyhetsbyrån AP.

Frankrikes utrikesminister Catherine Colonna har under fredagen sagt till franska medier att president Mohamed Bazoum är "nåbar och också vid god hälsa", och att det fortfarande finns tid att avsluta det hon kallar ett kuppförsök.

– Om ni hör mig prata om ett kuppförsök är det för att vi inte tror att det är klart. Det finns fortfarande en väg ut ur det här om de ansvariga lyssnar till det internationella samfundet, sade hon.

På torsdagen skrev president Mohamed Bazoum på meddelandetjänsten X, som tidigare hette Twitter, att demokratin skulle segra och utrikesminister Hassoumi Massoudou uppmanade nigerierna att stå emot kuppförsöket.

Kamp om inflytande

Både FN och EU kräver att Nigers president "omedelbart friges" av militären, vars högsta ledning har deklarerat att de ställer sig bakom ett maktövertagande.

EU hotar att häva allt samarbete, inklusive finansiellt bistånd, om kuppen befästs.

Kuppmakarna varnar samtidigt omvärlden för att ingripa militärt i landet.

Kuppen är dåliga nyheter för USA och EU. De har sett Bazoum som en av sina mest pålitliga samarbetspartner mot islamistisk terror i regionen. Särskilt nära band har Niger – en tidigare fransk koloni – haft till Frankrike. Omkring 1 500 franska soldater finns i landet.

Västländerna har samtidigt konkurrerat med Ryssland om inflytande i regionen när det gäller att bekämpa terrorgrupper.

Ryska flaggor

Liksom flera grannländer slåss Niger mot ett jihadistiskt uppror som startade i Mali 2012 och spred sig över gränserna. I både Mali och Burkina Faso har Frankrikes soldater körts bort de senaste åren, och i Mali har man i stället valt att samarbeta med den ryska paramilitära organisationen Wagners legosoldater.

I torsdags samlades flera hundra personer i Nigers huvudstad Niamey, vissa viftande med ryska flaggor, rapporterar AP.

– Ner med fransmännen. Vi ska samarbeta med ryssarna nu, sade en av deltagarna till nyhetsbyrån.

I ett ljudmeddelande som tillskrivs Wagnergruppens ledare Jevgenij Prigozjin hyllas kuppen.

"Det som har hänt i Niger är ingenting annat än en folkets kamp mot sina kolonisatörer", säger rösten i meddelandet, som delats på Telegram, och som påstås tillhöra Prigozjin.

Internationella medier har inte kunnat verifiera meddelandets autenticitet.