Kriget har varat i omkring tre och en halv mÄnad, och dagligen kommer rapporter om hur strider böljar fram och tillbaka med fokus nu pÄ östra Ukraina dÀr Ryssland genomför en stor offensiv.
Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och lÀrare i militÀrstrategi vid Försvarshögskolan i Stockholm, ser inga tydliga tecken pÄ att nÄgon av sidorna stÄr inför vare sig en snar kollaps eller ett snart genombrott.
ââDet Ă€r svĂ„rt för bĂ„da sidor, men ur lite olika perspektiv. Stridshandlingarna i synnerhet i Donbass lider sannolikt till stora förluster, möjligen större för ukrainarna just nu eftersom ryssarna har övertag i artilleri. Ryska förband gĂ„r lĂ„ngsamt framĂ„t pĂ„ en del mindre orter för att sannolikt ta Luhanskregionen och möjligen gĂ„ vidare för att ta Donetskregionen ocksĂ„, sĂ€ger Paasikivi.
Mycket mer Àn sÄ rÀcker knappast den ryska kapaciteten till, enligt honom.
ââDet man kan sĂ€ga Ă€r att sannolikheten för att ryssarna ska nĂ„ nĂ„gon större framgĂ„ng eller gĂ„ pĂ„ offensiven i nĂ„gon större utstrĂ€ckning, mer Ă€n lokalt, Ă€r lĂ„g.
ââUkrainarna har för tillfĂ€llet förmĂ„ga att trycka tillbaka ryska styrkor i Charkivtrakten, göra begrĂ€nsade motanfall i Donbass och fĂ„ lokala framgĂ„ngar i Cherson, sĂ€ger han.
Inga lÄngdistansvapen
Det har spekulerats i att de elva raketsystem med en lĂ€ngre rĂ€ckvidd â cirka 80 kilometer â som USA, Storbritannien och Tyskland lovat Ukraina kan bli avgörande i kriget. Joakim Paasikivi hĂ„ller inte med om den bilden.
ââDet Ă€r raketartilleri med lite lĂ€ngre rĂ€ckvidd Ă€n vad vanligt artilleri har â det Ă€r inte frĂ„gan om nĂ„gra lĂ„ngdistansvapen. Men den stora skillnaden nĂ€r de vĂ€l kommer, Ă€r att de har bĂ€ttre precision Ă€n vad de ryska har.
Till samma plattform som raketerna skjuts frÄn finns markrobotar med en rÀckvidd pÄ upp till 500 kilometer. Men dessa fÄr ukrainarna inte tillgÄng till, pÄpekar Paasikivi.
ââDet man ger ukrainarna Ă€r en bĂ€ttre chans att pĂ„ slagfĂ€ltet fĂ„ ett bĂ€ttre resultat. Men det Ă€r inget som i ett slag kommer att Ă€ndra karaktĂ€ren av det hĂ€r kriget pĂ„ ett sĂ€tt.
De konventionella artillerisystem som bland andra USA, Kanada och Australien gett och som redan finns i Ukraina ger dĂ€remot god effekt, anser han. Ăven Ă€ldre, ryska stridsfordon som Grekland bidragit med spelar roll.
ââSammantaget gör vapenleveranserna frĂ„n vĂ€st att Ukraina kan försvara sig och börja Ă„terta terrĂ€ng som man gjort i Cherson och Charkiv. Det Ă€r mĂ€ngden materiel som gör att ukrainarna kan fortsĂ€tta slĂ„ss och befria landet, inte nĂ„gra enskilda system.
Satt in allt manskap
Ryssland har satt in allt man har i manskap, inklusive legostyrkor och lokala ryskkontrollerade sÄ kallade "separatister", i intensiva strider i nyckelstaden Sievjerodonetsk i Luhanskregionen i helgen, vittnar guvernören Serhij Hajdaj.
PÄ sikt riskerar dock den ryska kapaciteten att försÀmras.
ââAllt tyder pĂ„ att det finns ganska litet bakom och det Ă€r svĂ„rt att fylla pĂ„ i takt med att man sliter pĂ„ styrkorna, sĂ€ger Paasikivi.
Ryssland har ökat flyginsatserna och gör 200â300 insatser per dag, majoriteten i Donbass. Det finns ocksĂ„ indikationer pĂ„ att de börjat anvĂ€nda sig av telestörning och spĂ„rning vilket försvĂ„rar för ukrainsk sida i Luhansk.
ââDet tyder pĂ„ att man i de hĂ€r begrĂ€nsade omrĂ„dena samlat sina resurser och fĂ„tt ordning pĂ„ det. Men det betyder inte att den ryska armĂ©n helt plötsligt blivit bra.