Vi prioriterar – vi väljer välfärden

Nils Harnesk, S-politiker i Luleå, skriver regelbundet på sidan 2 i NSD.

Nils Harnesk, S-politiker i Luleå, skriver regelbundet på sidan 2 i NSD.

Foto: Fotograf saknas!

GÄSTKRÖNIKA2019-03-06 04:00
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.

Socialdemokratisk välfärdspolitik har alltid byggt på en sammanhållen politik.

När socialdemokratin vinner val så gör vi det för att vår omfördelande skattepolitik och utjämningssystem nationellt ger de resurser som krävs för att förverkliga en högkvalitativ skola, vård och omsorg i kommuner och regioner.

Från det att Fredrik Reinfeldt valdes till statsminister 2006 så har inriktningen i den nationella politiken bara handlat om skattesänkningar.

Under hans två regeringar sänktes skatterna med 140 miljarder. En enorm summa. Med M/KD/SD-budgeten så kapades det ytterligare 28 miljarder.

Nationell sammanhållning och ett rättvist skattesystem har inte premierats av väljarna. Många har intalat sig själva att de extra hundralappar som vi fått i plånboken i själva verket inte behövdes någon annanstans. En dyr villfarelse. För det är klart att tar man bort mer än 170 miljarder från vårt gemensamma samhällsbygge får det konsekvenser.

För att Sveriges alla kommuner ska klara av att möta behoven hos befolkningen fram till 2022 saknas det idag omkring 80 miljarder.

Med nära 60 procents dominans av högerpartier i Sveriges riksdag kan vi inte räkna med att staten löser detta.

För oss socialdemokrater har den här verkligheten inneburit att vi på kommunal och regional nivå kompenserat på olika sätt för att bibehålla kvaliteten i välfärden när staten inte tar sitt ansvar.

I Luleå har vi nått den gräns där vi nu måste göra stegvisa förändringar för att behålla samma goda kvalitet i vård, skola, omsorg och samtidigt undvika drastiska åtgärder längre fram.

Vi tror att vi kan lösa denna omställning utan skattehöjning. Genom att anpassa arbetssätt, slopa gamla och överflödiga lokaler, samarbeten med våra grannkommuner och smartare investeringar så kan vi få en ekonomi i balans och samtidigt prioritera vår viktigaste resurs, kompetent personal.

En höjning av kommunalskatten slår hårt mot vanligt folk. Det finns bara en skattesats i kommunen, när den höjs så höjs den lika mycket för alla. Det skadar köpkraft, gör vardagen svårare för de som redan har minst och försämrar vår kommuns attraktivitet.

Vi tycker att skatten ska höjas, men den ska höjas på statlig nivå och det är banker, finanssektor, höginkomsttagare och andra välbeställda grupper som ska bidra mer än vad de gör idag. Skatt efter bärkraft helt enkelt.

KRÖNIKA