Kommuner och regioner har efter många år börjar uppfylla kravet på samarbete mellan huvudmännen. En del i detta är en utredning kring god och nära vård på nya sätt. Man påtalar att detta är en nödvändig strukturförändring där den nära vården ska utgöra basen i den svenska hälso- och sjukvården, mestadels utförd i det egna hemmet.

En utökad nära vård, fler multisjuka och sköra äldre ställer ökade krav på läkarinsatserna med en bredare anställningsbarhet med färre och bredare specialiteter.

Huvudskälen till denna nya strukturförändring sägs vara en allt ökande kostnadsutveckling för både kommuner och regioner gällande vård och omsorg till de patienter/vårdtagare med större behov vilket planeras öka med 20–40 procent till år 2025.

En annan betydande faktor sägs vara kompetensförsörjningsklyftan där allt färre måste ta hand om allt fler inom vård och omsorg. Sveriges kommuner och landsting (SKL) pratar om nytänkande hur verksamheterna kan utvecklas och omformas, tidiga insatser för att motverka kroniska sjukdomar, ny teknik som kan stödja nya arbetssätt med ex egenvård och tidigt upptäckt. Man vill se en gemensam inriktning för samverkan kring de mest sjuka, troligen på grund av att dessa står för den största kostnadsutvecklingen.

Väldigt få talar om behov av och förutsättningar för den kompetenta personal som praktiskt ska göra det möjligt att utföra denna strukturförändring. Svensk välfärd behöver 508 000 personer fram till 2026, största gruppen utgörs av undersköterskor.

Vem tillser att respekten för avsedd yrkesutbildning och skicklighet som avkrävs för att arbeta med gamla människor efterlevs? Idag plockas outbildad personal in direkt från gatan för att täcka behovet samtidigt som huvudmännen svär sig fri från ansvar och påtalar ”vi garanterar vårdtagarsäkerheten och den goda omsorgen”.

Status och löner halkar efter och intresset för omvårdnadsutbildning till undersköterska har droppat med katastrofala 14 procent för riket.

Den nya strukturförändringen sägs kunna spara pengar och samtidigt ge bättre vårdkvalitet och livskvalitet för patient och närstående, väsentligt bättre arbetsmiljö, mindre dyr sjukhusvård, lägre ökningstakt i kommunal hemsjukvård, reducering av hemtjänst, inga kostnader för växelvårdsplatser/korttidsboenden.

Vi ser med tillförsikt och spänning fram på de kommande lösningarna och följer löpande upp hur detta påverkar brukare och patienter. Framtidens äldreomsorg ska inte tillåtas bli någon form av ättestupa för gamla människor med stora vårdbehov.