Sveriges strategi – Luleälven offras

Enligt ett nytt förslag offras Luleälven när Sverige ska leva upp till EU:s ramdirektiv för vatten. Ett drömbesked för Vattenfall – och ett hårt slag för miljökämparna i Vuollerim.

TORRLAGT. Den torrlagda älvfåran är rödmarkerad på kartan. Vattnet leds i en tunnel från Lilla Lule älv till Stora Lule älv (till höger) och utnyttjas därmed en extra gång.  ?Grafik: NSD

TORRLAGT. Den torrlagda älvfåran är rödmarkerad på kartan. Vattnet leds i en tunnel från Lilla Lule älv till Stora Lule älv (till höger) och utnyttjas därmed en extra gång. ?Grafik: NSD

Foto:

VUOLLERIM2014-12-01 06:00

– Myndigheterna försöker kringgå kraven från EU, säger Kurt Lundström, talesperson för Vuollerimgruppen, som nu skickar in en skarp protest.

– Det här är skamligt. Efter 100 år av obefintlig miljöhänsyn kräver vi att Luleälven ska ha hög prioritet.

Förutom Vuollerimgruppen är protesten undertecknad av Jokkmokks kommun, Vaisaluokta sameförening samt byasamfälligheterna i Porsi, Porjus, Padjerim och Vuollerim.

I förslaget från Havs och vattenmyndigheten (HaV), som sedan 1 november är ute på remiss i hela Sverige, ingår en landsomfattande strategi som HaV tagit fram i samarbete med Energimyndigheten.

Där har man slagit fast att Luleälven är särskilt viktig för Sveriges energiproduktion. I kombination med att älven tillhör de mest utbyggda vattendragen i Sverige stämplas den låga miljökvalitetsnormen "måttlig ekologisk potential" (se faktaruta) – en beteckning som bara Luleälven och delar av Göta älv får.

– Om den skrivelsen går igenom så är det helt kört för Luleälven. Det är många som borde vara intresserade av det här. Inte minst politikerna, säger Kurt Lundström.

Vattenfall tar emot förslaget med tillförsikt. Energijätten riskerar stora förluster om det ska spillas i fåror och byggas vattenvägar runt kraftstationerna.

– Förslaget indikerar att man tagit hänsyn till hur viktig Luleälven är. Men det är väldigt oklart ännu vilka åtgärderna blir. Vad innebär "måttlig ekologisk potential"? Vattenfall har jobbat aktivt de senaste åren med att titta på vad man kan göra och samtidigt upprätthålla vattenkraftproduktionen. Förhoppningsvis är det den typ av åtgärder det blir tal om, säger Rickard Holmgren, miljöchef vid Vattenfall.

NSD har tidigare berättat om det pilotprojekt som Vuollerimgruppen vill genomföra med tappning i fåran nedströms Letsi kraftstation i Lilla Lule älv nära Vuollerim. Syftet är att se om det går att väcka liv i det som anses vara Europas längsta torrfåra (17 km).

– Det som de föreslår, alltså en tappning på 10 kubik per sekund, skulle innebära ett bortfall på 100 gigawattimmar. Det är motsvarande Jokkmokks årsförbrukning, säger Holmgren.

Det första samrådet i norr om förslaget hålls på torsdag när Vattendelegationen har möte. Det är också dit protesten är inskickad.

2018 ska en åtgärdsplan vara färdig att tas i bruk.

ÖDESFÖRSLAGET

I Vattenmyndighetens förslag till förvaltningsplan står följande:

"Vid fastställande av miljökvalitetsnormer för KMV (kraftigt modifierade vatten) i form av ekologisk potential har vattenmyndigheterna satt miljökvalitetsnormen god ekologisk potential för samtliga KMV med undantag för Luleälvens huvudfåra samt delar av Göta älv. Dessa har istället fått miljökvalitetsnormen måttlig ekologisk potential. Bedömningen har skett med utgångspunkt av den nationella strategin för hållbar vattenkraft där dessa älvar utpekats som särskilt viktiga för den nationella energiproduktionen".

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om