Debatt Luleå kommun kommer år 2030 att ha cirka 6 800 personer över 80 år jämfört med drygt 3 800 personer i dag, det är en ökning med nästan 80 procent på bara 14 år. Det finns enorma summor, omkring en halv miljon per person och år, att spara om dessa kan bo i en egen, trygg och tillgänglig bostad jämfört med om de måste flytta till ett omsorgsboende.

I dag är drygt 1,9 miljoner människor i Sverige över 65 år. År 2030 beräknas den gruppen ha växt till 2,4 miljoner människor, en ökningstakt med cirka 40 000 om året. Nästan alla, eller 95 procent, av dessa hushåll består av 1–2 personer. Tillsammans svarar den här gruppen för över 60 procent av det tillkommande bostadsbehovet i Sverige och när det gäller nyproducerade bostäder beräknas efterfrågan bli störst på 1–3 rums lägenheter i flerfamiljshus.

Kostnaderna för äldre personer som behöver flytta till ett omsorgsboende i förtid riskerar att bli en bomb i kommunens ekonomi. Kostnaden för vård- och omsorgsboende är cirka 650 000 kronor per person och år. Det är fyra gånger högre än de 150 000 kronor som hemtjänst i det egna hemmet kostar.

En stor del av de äldre bor idag i bostäder som inte är tillgänglighetsanpassade. En fjärdedel av alla över 85 år bor kvar i sin villa, och hälften av alla över 80 år bor i små lägenheter utan hiss. Det räcker med ett benbrott för att bli helt isolerad och inte klara sig själv.

Men hindren för att flytta är många. Rent krasst privatekonomiskt blir den nya bostadskostnaden ofta betydligt dyrare och dessutom kommer den så kallade ”flyttskatten” ovanpå detta. För många är det omöjligt att få lån som pensionär på grund av inkomstkraven. Alternativen till den gamla bostaden är dessutom få. Den låga nyproduktionen av små tillgänglighetsanpassade lägenheter räcker inte till på långa vägar. Konsekvensen blir att många äldre mot sin vilja isoleras i sina icke anpassade bostäder med en lägre livskvalitet som följd. När läget blir akut återstår bara vård- och omsorgsboende i förtid med stora kostnader till följd för kommunerna.

Det finns en rejäl ekonomisk uppsida för hela samhället att ta ett helhetsgrepp på hur den växande gruppen av äldre ska kunna bo bra. Statligt stöd för investeringar som ökar tillgängligheten i befintliga bostäder och ger fler bostäder för äldre är en lönsam samhällsaffär ur ett dubbelt perspektiv – ekonomiskt men också i form av ökad livskvalitet för den äldre delen av befolkningen.

Tre viktiga steg skulle vara att:

1. Äldres bostadsbehov behöver uppmärksammas mer i kommunernas bostadsförsörjningsplaner och markpolicy. Ett utökat utbud får igång flyttkedjor och ger en ökad rörlighet på bostadsmarknaden.

2. Inför ett investeringsstöd för fördyrande omkostnader vid byggande av trygghetsbostäder i bostadsrätt, hyresrätt och kooperativ hyresrätt. Regeringen beslutade efter sommaren om ett nytt statligt stöd för att stimulera att det byggs äldre- och trygghetsboenden. Vid nybyggnad är stödet högst 3 600 kronor per kvadratmeter boarea och vid ombyggnad högst 3 200 kronor. Det är initiativ i rätt riktning men är alldeles för litet för att ge tillräcklig effekt.

3. Inför ett statligt investeringsstöd för tillgänglighet i befintliga bostäder – exempelvis ett hiss­bidrag.

En stor del av lösningen ligger i prioritering och samverkan. Ansvariga för stadsplanering och ansvariga för sociala omsorgsfrågor måste samverka både på nationell- och kommunal nivå. Det fungerar inte idag, en bra början är att få till den dialogen för att diskutera fortsättningen.