"Det här den 16:e gemensamma budgetöverenskommelsen mellan S, V och MP", berättade en påtagligt stolt Thomas Östros (S) när han presenterade den rödgröna skuggbudgeten under måndagen.
Så är det. De rödgröna partierna är vana vid att samarbeta. Under mandatperioden 2002-2006 gjorde de tre partierna upp om femton vår- och höstbudgetar.

Alla partier får också genomslag för sina intressen. Skuggbudgeten rymmer klassiskt röda förslag som satsningar på a-kassan, sjukförsäkringen, de sämst ställda pensionärerna, ensamstående föräldrar och fler jobb i offentlig sektor, men även grön politik som järnvägsinvesteringar, miljöskatter och sänkta arbetsgivaravgifter för småföretag.
En del av budgeten gifter dessutom ihop röda och gröna tankegångar. Förslagen om bygg- och bostadspolitiken är ett exempel.

Det rödgröna vill få fart på byggmarknaden genom upprustning av gamla bostadsområden från 1960-talet. Vidare vill partierna återinföra investeringsstödet för hyresrätter. Stimulanserna ska villkoras med klimatkrav och krav på överkomliga hyror.
Det är insatser som skapar jobb, men även medverkar till omställningen av Sverige i en ekologiskt uthållig riktning.

En annan satsning som ger fler arbetstillfällen är förslaget om höjda statsbidrag till kommuner och landsting.
12 miljarder kronor extra är inga felräkningspengar för den offentliga sektorn.
Det motsvarar ungefär 72 miljoner kr mer för landstinget i Norrbotten, cirka 50 miljoner kr extra för Luleå kommun och runt 15 miljoner kr för Kiruna.
Det är pengar som gör det lättare att trygga jobb och kvalitet i skola, vård och omsorg.




Även satsningen på infrastrukturen skapar nya jobb. S, V och MP räknar med att järnvägsinvesteringarna ger mellan 10 000 och 15 000 nya jobb.
Samtidigt betyder det att transportsystemen blir modernare och miljövänligare.
Kort sagt: Rött och grönt går hand i hand. Fördelnings-, jobb- och klimatpolitik förenas.

Thomas Östros betonar dessutom att varje insats i den rödgröna uppgörelsen är finansierad.
"Vi har inget annat budgetutrymme än regeringen. Varje ny reform är finansierad krona för krona", understryker Östros.

Skuggbudgeten innehåller en lång rad preciserade skatteförslag. Partierna hymlar inte med sina avsikter.
De som har inkomster över 40 000 kr per månad får högre inkomstskatt. En skatt för förmögna återinförs 1 januari 2012.
Avdraget för hushållsnära tjänster tas bort 1 juli 2011. Alkohol- och tobaksskatterna höjs. Miljöskatterna skärps. En kilometerskatt för tung trafik införs 1 januari 2013.

Självfallet finns delar av den rödgröna budgetuppgörelsen som tål att diskuteras.
Förslaget om höjd bensinskatt (totalt 49 öre under kommande mandatperiod) är till exempel ingen hit i glesbygdskommunerna. Men de rödgröna understryker att arbetspendlarna inte ska drabbas. Därför höjs reseavdraget i motsvarande grad.
Men det räcker inte. Ett annat förslag som borde prövas är ett särskilt glesbygdsavdrag. En sådan modell fanns 2006 innan den avskaffades av den nya borgerliga riksdagsmajoriteten.

En rödgrön majoritet borde återinföra glesbygdsavdraget - låt säga et t avdrag på 7 000 kronor per år för alla som bor i det regionalpolitiska stödområdet.
Det behövs lättnader för regioner där det saknas kollektivtrafik och där människor behöver bilen inte bara för jobbet utan även för att ta sig till handel, service och fritidsaktiviteter.

När det gäller kilometerskatten för tung trafik utlovar Östros en utredning före genomförandet 2013.
"Vi måste hitta en avvägning för att värna skogsindustrins intressen", säger han.
Till exempel borde det finnas ett undantag för vissa vägar i norr som har extra stor betydelse för skogsnäringen.
Det är angeläget att sådana frågetecken rätas ut innan genomförandet. Det finns inga skäl att slå undan benen för skogsbruket.

Den här typen av detaljer förtar dock inte helhetsintrycket. De rödgröna har presenterat en budget som både hänger ihop och ger hopp om framtiden.
Den löser inte alla samhällsbekymmer, men den kommer att medverka till fler jobb, mindre klyftor och ökad jämlikhet.
Den är - trots sina fel, brister och skavanker - ett jättelyft jämfört med den sterila borgerliga politik som präglat Sverige under perioden 2006-2010.