Hatbrott är en del av romernas vardag
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.
- Vi har haft zigenare här tidigare som stulit, ni får gå härifrån.
Ritva och Angelika har aldrig varit i butiken förut. Den butiksanställda säger då att "alla ni zigenare är likadana", "vi vill se om ni har några pengar" och "vi vill se om ni har några fickor i era kjolar, har ni inte det så ska vi be om ursäkt."
Exemplet är hämtat ur Brottsförebyggande rådets rapport "Hatbrott 2009". Statistiken visar att hatbrotten mot romer ofta sker i deras vardag.
De utsätts inomhus, exempelvis i affärer och tvättstugor. De drabbas av hot, ofredanden, diskriminering och kränkningar. Grannar, kunder och servicepersonal är vanliga gärningspersoner.
FN:s människorättsråd, som för första gången har granskat Sverige, skräder inte orden:
"Romerna utsätts för ihållande diskriminering när det gäller tillgång till arbete, utbildning, offentliga platser och rättssystemet trots svenska åtgärder som vidtagits mot diskriminering."
Fortsättningen är ännu allvarligare: "Sverige bör snarast agera för att stoppa trakasserier och mobbing av romska barn i skolorna."
På Newsmill berättar silversmeden och samhällsdebattören Rosa Taikon romernas historia i vårt land. De kom till Sverige på 1500-talet och blev hänvisade till lägergetton i 463 år. Som ung flicka fick Rosa bara stanna tre veckor i varje kommun. Sedan blev hennes familj och andra romer utkastade till nästa stad.
Först på 1960-talet, när Rosas syster Katarina skrev boken "Zigenerskan", blev det bättre. Efter flera års ihärdig opinionsbildning gavs romerna samma rättigheter som andra svenska medborgare: bostäder, utbildning och arbete.
Lagliga rättigheter är en sak. Olaga diskriminering, som gör att lagarna inte uppfylls i praktiken, är en annan. Till den ständiga diskrimineringen av romer i Sverige kommer nu ett annat förfärligt faktum.
Enligt EU:s regler har EU-medborgare rätt att stanna i ett annat EU-land i tre månader, utan att behöva arbeta eller studera. Men hittills i år har över 50 romer avvisats från Sverige. Många av dem har misstänkts för organiserat tiggeri, men bevis har saknats. Och tiggeri är inte ens olagligt.
Kanske är det dags för en ny Katarina Taikon, som än en gång beskriver romernas situation i Sverige? Rasismen mot romer, som visar sig både inom rättsväsendet och i vardagen, är inte värdig vårt land 2010.
Det är så man måste skämmas.