"Hästskitsteoremet", eller nedsippringsteorin, brukar tillskrivas den radikale nationalekonomen John Kenneth Galbraith (1908-2006). På Wikipedia kopplas begreppet även ihop med den amerikanske humoristen Will Rogers som under 1930-talets djupa depression sa att "pengar beviljas till eliten i förhoppningen att det ska sippra ned till de behövande".
Oavsett vem som var först är det dock en god illustration av marknadsliberalernas teorier om ekonomisk utveckling.

Den marknadsliberala idén är att skattesänkningar för höginkomsttagare och stora kapitalägare är bra för alla. Bara man sänker skatterna så blir det fler jobb och ökad tillväxt,
Galbraith brukade jämföra resonemanget med hästskit.
Om man matar hästen (de rika) med mycket havre så kan sparvarna (de fattiga) sedan picka korn från de stora bajshögen.

"Nedsippringsteorin" - och idéerna om att låga skatter ger bättre välfärd för alla, inklusive de fattiga - har dock föga förankring i verkligheten.
I en artikel i tidskriften Tvärdrag 1/2009 gör den norske författaren och journalisten Magnus E Marsdal en jämförelse mellan de angloamerikanska låglöneländerna (USA, Storbritannien, Irland, Nya Zeeland och Australien) och de nordiska högskatteländerna som är tankeväckande.
Jämfört med Skandinavien har de rika lågskatteländerna:
 Högre fattigdom
Mycket högre barnfattigdom
Mycket större ekonomisk ojämlikhet
 Mycket högre spädbarnsdödlighet

Med andra ord: Skatterna - och en väl utbyggd offentlig sektor - har hjälpt till att fördela välfärden rättvisare än i lågskatteländerna.
Denna sociala omfördelning har inte heller varit till nackdel för den ekonomiska effektiviteten.
OECD:s siffror visar att BNP per capita är ungefär desamma i högskatte- och lågskatteländerna.

Därför är det svårt att förstå borgerliga politiker och ekonomer som argumenterar för att Sverige måste pressa ned sin skattekvot till genomsnittet för OECD eller EU.
Det finns inget stöd i verkligheten för att en sådan politik skapar fler jobb, ökad tillväxt och mer välfärd. Det enda vi kan vara säkra på är att det blirstörre klyftor.

Den gångna mandatperioden i Sverige stärker denna slutsats. Regeringen har sänkt skatterna med nästan hundratusen miljoner kronor under fyraårsperioden.
Men arbetslösheten är högre 2010 än 2006. Samtidigt ser vi hur socialbidragskostnader ökar kraftigt i landets kommuner.
Anders Borgs marknadsliberala teoriböcker funkar inte.