"75 år!" sade Fredrik Reinfeldt om framtidens pensionsålder och fick folket emot sig.

Det råder ingen tvekan om att Sveriges befolkning måste arbeta längre om allt färre ska kunna försörja allt fler. Den demografiska utmaningen är särskilt tydlig här i Norrbotten, präglat av utflyttning. Men det är statsministerns eget fel att han blev utbuad. Att börja med att föreslå en tio år högre pensionsålder är att börja i helt fel ände.

Villkoren på svensk arbetsmarknad ser väldigt olika ut för olika människor. Inom vårdens och omsorgens mest lågbetalda yrken får de anställda vara glada om de orkar jobba till 65, oavsett hur mycket de älskar sitt jobb. De sämst betalda yrkena är ofta de allra tyngsta. Förslitningsskador sätter punkt för arbetslivet långt i förtid.

För en söndersliten kvinna i hemtjänsten blir en höjd pensionsålder till 75 år inget annat än ett hån. Om Reinfeldt förstod det skulle han satsa på bättre arbetsvillkor i service- och välfärdsyrkena. God arbetsmiljö, mer makt åt de anställda och högre löner som gjorde att människor kunde arbeta hela vägen till pensionen.

Inom andra yrkesgrupper är den nuvarande pensionsåldern på 65 år för låg. Människor som pluggar länge och kommer ut på arbetsmarknaden sent, till exempel läkare och jurister, har ofta mycket kvar att ge efter 65.

På ålderns höst kanske de vill förverkliga drömmen om att starta eget. Eller arbeta som mentorer åt yngre kollegor, för att dela med sig av sin yrkeserfarenhet.

Så har vi den tredje gruppen, frifräsare som jag. Ofta i kulturella och kreativa yrken. Som frilansare med många olika uppdragsgivare är vi övertygade om att jobba tills vi trillar av pinn. Dels för att vårt arbete är ett sätt att leva. Dels eftersom samhällets skyddsnät för anställda inte omfattar oss.

Vi har lärt oss att sjukskrivning är en omöjlighet och att pengarna måste in.

Äldre människor är en tillgång på den svenska arbetsmarknaden. De har stor livs- och yrkeserfarenhet som sällan tas till vara i det åldersfixerade, ja till och med åldersdiskriminerande, Sverige.

Men lösningen är knappast att höja pensionsåldern med tio år för alla. Om Reinfeldt vill bli betraktad som seriös måste han satsa på bättre arbetsvillkor i tunga yrken och större möjligheter för människor att omskola sig sent i livet. Han måste blåsa liv i den viktiga arbetslivsforskning han själv har lagt ner. Statsministern måste helt enkelt göra tvärtemot sin alliansregering.

För svenska löntagare vore det nog smartare att helt enkelt välja en annan regering.