Ibland kan man inte låta bli att dra på munnen även om sammanhanget är allvarligt.

Jag skrattade faktiskt gott när jag hörde Anders Borgs uttalande på ett moderatmöte nyligen:

"Det är bara vi och alliansregeringen som kan göra något åt ungdomsarbetslösheten".

Säger alltså den finansminister som bär ansvaret för att var fjärde ungdom, som vill ha ett jobb, inte får det!

Det är så fräckt och så verklighetsfrämmande att man baxnar.

Nu säger moderaterna alltså att ungdomsarbetslösheten blir den stora frågan i den kommande valrörelsen.

Jättebra att Borg vill minska antalet unga arbetslösa. Men var har han hållit hus tidigare? Varför har han väntat till nu?

En rad åtgärder har genomförts, invänder moderaterna och pekar på att 14 miljarder lagts på halvering av arbetsgivaravgiften för ungdomar och 5 miljarder på sänkt restaurangmoms.

Visst. Problemet är bara att dessa satsningar inte haft någon effekt.

Arbetslöshetstalet för unga ligger fortfarande kvar på förfärliga dryga 20 procent.

Inte alls oväntat eftersom ekonomer och opposition länge hävdat att de åtgärder som moderaterna och alliansen satsat sina pengar på är både dyra och ineffektiva.

Nu tvingas man alltså se sig om efter nya grepp.

Men huvudspåret tycks fortfarande vara att sänka ungdomarnas löner (centern vill t o m sänka alla ingångslöner!).

Inget fel med lägre ersättning under utbildning och praktik, men alliansens besatthet av sänkta löner som bot mot arbetslösheten är besynnerlig.

Ingenting tyder på att låglönespåret skulle vara någon lösning, många andra åtgärder är betydligt viktigare.

Det framgick av ett TCO-seminarium om ungdomsarbetslösheten nyligen. Där vittnade många om hur svårt det är för arbetsgivare att hitta rätt folk att anställa, med rätt utbildning och rätt kompetens.

De unga arbetslösa är en mångfacetterad grupp. Därför måste också åtgärderna skifta.

Ett batteri av åtgärder har använts i de framgångsrika försök som gjorts i Västerås och Nynäshamn och som presenterades på seminariet.

Man möter varje enskild individs speciella behov, man rustar ungdomarna, man kopplar ihop ungdomar och företag. Många mindre företag, som vill anställa, behöver hjälp för att hitta rätt personal.

I grunden måste finnas en allmänt tillväxtbefrämjande politik. Åtgärder för att pressa tillbaka ungdomsarbetslösheten får ju inte leda till att fler äldre blir arbetslösa.

Glappet mellan skola och arbetsliv måste överbryggas. Här finns mycket att göra för kommuner tillsammans med företag och myndigheter.

Också glappet mellan kommunerna och staten måste täppas till.

"Ibland känns det som att statliga myndigheter måste bryta mot statliga direktiv för att samarbeta med oss och möta varje människa", konstaterade det socialdemokratiska kommunalrådet Anna Ljungdell i Nynäshamn.

Det finns alltså massor att göra innan man ens behöver tänka tanken att sänka löner.