- Hej.
Vad betyder den här utmärkelsen för dig?
- Det är roligt att bli uppmärksammad utanför hockeyn och det känns kul, inte bara för mig utan för hockeyn i stort när en vanlig hockeyspelare kan få ett sånt här pris.
Så vanlig är du väl ändå inte. Du har flest matcher i Kiruna IF-tröjan.
- Jo, så är det. Men jag är ändå bara en hårt arbetande hockeyspelare. Jag är inte någon samhällsanalytiker eller tillhör kultureliten.
Varför tror du att du får den?
- Jag tror det är för att jag brinner för hockeyn. Man kan ju jobba på två sätt i en förening: Antingen för sig själv eller för klubben. Och jag anser väl själv att jag brinner för föreningen och jobbar för att det ska bli bättre.
De andra nominerade var Lars-Eric Aaro, Anders Morell, Nelly Skarpsvärd, Matilda Kenttä och Vilda Thulin samt Britta Marakatt-Labba. Vem hade du lagt din röst på?
- Äh, det är svårt. Men den här Morell verkar ändå vara driftig, han har ju kört Bamm och så. Sen är Aaro så klart duktig, men han bor ju ändå i Luleå.
Om du måste välja en då?
- Jag hade nog lagt min röst på Morell... Det är egentligen honom, förutom Aaro, som jag vet något om.
Du är en institution inom hockeyn i Kiruna. Hur länge till kommer du att hålla på?
- Jag har kontrakt även nästa år men det måste alltid klaffa med familjen för att det ska fungera. Logistiken med två barn är dubbelt så svår som att ha ett, men kroppen har inte satt stopp än i alla fall. Så funkar det bara socialt finns det många år kvar.
Det är väl lika bra att du säger som det är, att du slutar först när ni går upp i allsvenskan.
- Ja, det är min dröm. Och det känns väl som att om vi går upp i år så har man fullgjort sin plikt.