Alexander Serganyck ger ett vÀnligt intryck. Han strÀcker fram handen och hÀlsar samtidigt som Natasha Korvi hjÀlper att tolka. Han berÀttar att han bor i den ukrainska staden Vinitca som ligger cirka 30 mil frÄn Kiev.
Han Àr pÄ plats i Haparanda för att delta i den internationella brottningsturneringen Cup Haparanda som har samlat elitbrottare frÄn sju olika nationer.
Alexander Serganyck berÀttar att just nu i hans hemstad pÄgÄr en ungdomsturnering i lokalerna dÀr han vanligtvis trÀnar. Bara nÄgra timmar tidigare har han nÄtts av meddelandet att staden utsÀtts för ryska bombattacker och att alla deltagare har fÄtt lÀmna hallen för att ta skydd i sporthallens kÀllarutrymmen.
Han försöker att le vÀnligt men bakom leendet ser man oron. Den ukrainske brottaren blickar ner pÄ mobiltelefonen och blir allvarlig. NÀr han Äter tittar upp Àr hans ögon blanka och leendet Àr borta.
â Jag fĂ„r rapporter hemifrĂ„n nu. Ăn sĂ„ lĂ€nge har ingen kommit till skada. De som skulle brottas sitter just nu i skydd, berĂ€ttar han.
Han tittar lite pÄ startlistorna för att ha koll pÄ matcherna. Det Àr ukrainska brottare uppe pÄ de tvÄ mattorna i stort sett hela tiden. Alexander Kotovoj som Àr en före detta landslagstrÀnare Àr ocksÄ dÀr. Han berÀttar att det Àr ukrainska brottare och en ukrainsk domare pÄ plats.
Det Àr totalt 19 ukrainska brottar i Haparanda den hÀr helgen. De 13 landslagsbrottarna som Àr dÀr har kommit med flyg medan de som stÄr utanför landslaget har Äkt bil 280 mil enkel vÀg för att ta sig till Haparanda.
Han fÄr frÄgan om de Àr lite galna som Äker sÄ lÄngt för en enda dags tÀvlande.
â Vi vill bara kunna fortsĂ€tta att utöva vĂ„r sport. FortsĂ€tta att leva. Vi vill ju tĂ€vla Ă€ven om det pĂ„gĂ„r ett krig. NĂ€r det Ă€r en större tĂ€vling som det hĂ€r sĂ„ fĂ„r vi ansöka om att fĂ„ Ă„ka i vĂ€g för att delta. Vi har haft vĂ€nner. Brottare. Som har dött i kriget. Ganska mĂ„nga, sĂ€ger han.
Han vÀnder sig sedan till HÄkan SnÀll som Àr ordförande i Haparanda SKT som arrangerar Cup Haparanda.
â Vi Ă€r sĂ„ otroligt tacksamma för det mottagande som vi har fĂ„tt. Och för den ekonomiska hjĂ€lp som har kommit frĂ„n er i Haparanda och Sverige. Det Ă€r ovĂ€rderligt. SĂ„ stort tack, sĂ€ger han.
Brottningsdomaren Michail Lozovoj hade Àven han rest frÄn Ukraina. Han stannade till och berÀttade att han kommer frÄn den i dag helt sönderbombade och av Ryssland ockuperade staden Mariupol.
â Mina förĂ€ldrar och jag bodde i ett nio vĂ„ningar högt hus som inte finns kvar. Det Ă€r jĂ€mnat med marken. Vi klarade oss Ă€ndĂ„ men vi tvingades fly till Kiev. Vi har vĂ€nner och grannar som Ă€r hemlösa, berĂ€ttar han.
Sedan fortsÀtter han:
â Det Ă€r ocksĂ„ mĂ„nga som har dött. Det Ă€r svĂ„rt att sĂ€tta ord pĂ„ allting. Det hĂ€r Ă€r ju nĂ„gonting som Ă€r vĂ€ldigt kĂ€nslomĂ€ssigt. Det har tagit hĂ„rt pĂ„ mig. Det Ă€r mĂ„nga civila, mĂ„nga som jag kĂ€nner, som har omkommit i min hemstad Mariupol.
Samtidigt öser han beröm över Cup Haparanda och mottagandet som de fÄr dÀr.
â Vi trivs jĂ€ttebra hĂ€r. Haparanda Ă€r ocksĂ„ kĂ€nt för att vara en trevlig plats med fina mĂ€nniskor. De gör allt för oss. Det kĂ€nns som hemma. Vi trivs sĂ„ bra hĂ€r, sĂ€ger Michail Lozovoj.
En bit bort stÄr Alexander Serganyck och följer en av matcherna som pÄgÄr. Med jÀmna mellanrum sneglar han ner pÄ sin mobiltelefon.
â Jag vill bara veta att de dĂ€r hemma har det bra. Att det inte har hĂ€nt nĂ„got med de barn som Ă€r dĂ€r för att brottas, sĂ€ger han.