Publiken såg ett eldhav – och fruktade det värsta.

– Det enda jag minns är att det small till sedan krockade jag med en annan bil, berättar Anne Britt. Men jag greps aldrig av panik.

Största faran är att bli innebränd.

– Men min bil brann inte så jag kunde ta mig ut på egen hand, säger Nilssen. Jag såg också att Jörgens bil inte heller brann. Det kändes förstås bra.

Efter olyckan fick båda förarna uppsöka sjukhuset för kontroll.

– Jag hade jäkligt ont i svanskotan, berättar Anne Britt. Men röntgen visade att den inte var bruten.

– Dessutom hade jag lite ont i halsen och huvudet. De fick ju ta smällen när det blev tvärstopp.

Anne Britt vet inte vad som orsakade olyckan.

– Vi gjorde några justeringar i bilen. Kanske blev det helt enkelt för stark, är hennes gissning.

När hon tryckte gasen i botten från start blev det för mycket tryck och bilen stegrade sig. Sedan slungades den över till andra banan.

– Det gick nog närmare 170 när bilen tappade fästet, tror Anne Britt.

Filmerna från olyckan är dramatiska.

– Men för mig kändes det inte så dramatiskt. Jag har varit med om olyckor förut. I Tierp hamnade jag på taket en gång. Då kunde jag köra dagen efter, det var inte aktuellt den här gången.

Anne Britts Chevrolet Corvette var nästan skrot.

– Vi tog med oss den hem men troligen år den inte att fixa. Så nu är säsongen över.

Nilssen är 47 år. Hon har tävlat i dragracing i 16 år.

– Så jag har med i Långnäs många gånger, säger hon.

Hur blir det nästa år?

– Det har vi inte pratat om. Men jag blev absolut inte skrämd av olyckan. Det är jag för galen för.

När intervjun görs är Anne Britt Nilssen på väg hem till Hommelvik i Norge.

– Jag ligger på soffan i bilen. Men det gäller att ligga rätt för jag har fortfarande jäkligt ont i svanskotan, säger hon med ett skratt.

Slutet (ganska) gott alltså efter den dramatiska olyckan.