Den 30 april 2014 i SAP Center, San Jose. Los Angeles Kings lagkapten Dustin Brown hinner upp passningen från egen zon och skickar enkelt in 4–1 i tom kasse.
Det blir, förutom en del jublande Kingsfans, helt tyst i det som kallas Shark Tank. Det är 2.07 kvar av match 7 mellan Kings och San Jose Sharks i den första omgången.
Och det omöjliga har hänt. Sharks har, som fjärde lag genom tiderna i Stanley Cup-slutspelet, tappat en 3–0-ledning i matcher och åkt ut mot värsta rivalen.
Stjärnorna Joe Thornton, Joe Pavelski och Logan Couture står kvar vid båset och ser hur ett jublande Kings lämnar isen.
Los Angeles åker vidare mot sin andra Stanley Cup-titel på två år.
– Det där var så lågt du kan sjunka som professionell idrottsman, både individuellt och lagmässigt. Förra året var det såklart tufft att missa slutspelet och gå igenom en del saker tillsammans som lag. Jag tror verkligen att allt vi har gått igenom har gjort oss mycket starkare som grupp. Det gäller både nyckelspelarna och de nya som kom in. Doug (Wilson, general managern) gjorde ett otroligt bra jobb förra sommaren och den här säsongen. Du måste ge honom mycket credit för killarna han tog in, sa Logan Couture till ESPN i förra veckan.
Couture sa det mer än två år efter kollapsen. Med samma stomme, en succémålvakt och en ny coach är San Jose Sharks nu framme i Stanley Cup-final. Den börjar i natt mot Pittsburgh Penguins.
OMBYGGE – MED SAMMA STOMME
Kollapsen mot Kings kunde ha knäckt det här Sharkslagets slutspelsdrömmar för alltid.
San Jose Sharks är egentligen en framgångssaga om man bara kollar på grundserien. Klubben bildades som nytt NHL-lag 1991, i kölvattnet efter Wayne Gretzkys flytt till Los Angeles och det ökande intresset utanför de traditonella hockeymarknaderna.
Få NHL-klubbar har haft så många bra grundseriesäsonger. Ständigt ett av favoritlagen till att vinna Stanley Cup. Nästan lika ofta utslaget tidigt. Sharks har varit i två semifinaler (2004 och 2010), men alltid vikit ner sig i slutspelet.
Veteranerna Patrick Marleau och Joe Thornton har ofta fått den största kritiken. Båda har blivit av med lagkaptensjobbet efter dåliga slutspel.
Efter kollapsen mot Kings trodde kritikerna att det var läge för rensa och bygga om.
Men general managern Doug Wilson litade på sin stomme och behöll tränaren Todd McLellan. Säsongen efter missade Sharks slutspel för första gången på tio år.
Då kom förändringen. McLellan ut. Ny tränare blev Pete DeBoer.
In kom bland andra veteranforwarden Joel Ward, finländske rookien Joonas Donskoi och säkre backen Paul Martin som verkligen hjälpt offensive Brent Burns. Lyckselesonen Melker Karlsson har etablerat sig som en bra tvåvägsforward.
Under en skakig höst spelade San Jose bara sådär. Sedan kom vändningen.
– Med den nya tränarstaben behövde vi inse hur vi behövde spela för att vinna. Det var det som började klicka i början av december. Efter de exploderade vi. Jag tror att det var då vi verkligen såg vilken bredd laget har. Alla spelar en stor roll. Pete har verkligen påpekat att alla måste bidra för att vi ska komma dit vi vill. Jag tror alla köpte det. Vi kom alla till rinken förbereda på att jobba hårt och sen ha lite kul efteråt. Jag skulle säga att det var nångång i december som vi kom fram till det, sa Joe Thornton på presskonferensen efter att San Jose gått till final.
Sedan storvinsten med 7–0 mot Toronto den 9 januari har Sharks vunnit 40 av 62 matcher.
DeBoer tränade Florida Panthers i tre säsonger utan att nå slutspel. Ändå verkar Stanley Cup passa honom. 2012, den enda tidigare erfarenheten han har av NHL-slutspelet, tog han New Jersey Devils hela vägen till final.
FÖRSTA OCH SISTA CHANSEN?
Stommen i San Jose Sharks har hållit ihop länge. Det här som är första chansen, kan mycket väl vara den sista.
Thornton och Marleau fyller 37 senare i år. Lagkapten Pavelski är 31, Couture är 27 och Brent Burns 31. 29-årige backen Marc-Edouard Vlasic fortsätter att spela felfritt och är en hockeyvärldens bästa hemligheter – någon vecka till.
Thornton, som i slutspelet visat att han fortfarande är en av världens bästa passningsspelare, säger att han hela tiden trott att Sharks skulle kunna gå hela vägen.
– Jag trodde alltid att ”nästa år händer det”. Det trodde jag verkligen. Jag tänkte alltid att vi är några delar ifrån att lyckas. Även när vi missade slutspelet förra året trodde jag att vi är några spelare och delar ifrån. Och här är vi. Du måste jobba hårt under sommaren och tro på att det kan hända, sa Thornton på söndagens mediedag.
En av delarna handlade om killen längst bak.
ÄNTLIGEN EN NUMMER 1
Målvaktspostionen har alltid varit en svaghet när det har gällt som mest för San Jose. Laget var inte redo när Arturs Irbe var klubbens nummer 1. Ryske Jevgenij Nabokov, förstemålvakt i nästan tio år, var aldrig den stora vinnaren i slutspelet.
Finske fantomen Miika Kiprusoff blev bäst när han hade hamnat i Calgary och slog då ut Sharks i semifinalen 2004.
Martin Jones såg kollapsen för två år sedan från Los Angeles bås som andremålvakt i Kings. Förra sommaren byttes han först bort till Boston, men veckan efter hamnade han i San Jose.
Under sin första säsong som förstemålvakt i NHL har Jones storspelat och blivit målvakten som kan ta San Jose långt.
Framför honom har ett snabbt och tungt lag spelat smartare än någonsin. Thornton har dominerat. Burns har gjort kanonmålen från blå. Pavelski har gjort viktiga mål gång på gång. Couture är poängbäst i hela slutspelet.
Efter att finalavancemanget var klart förra veckan såg Couture till att stanna kvar på isen i hemmaarenan. Det var lättare den här gången.
– Du kunde höra fansen. De har gått igenom mycket. Vi var favoriter under en lång tid. De har haft mycket höga förhoppningar och många människor har fortsatt att stödja vår klubb genom åren. Så de som har haft och behållit sina säsongskort de senaste åren ska verkligen ha en eloge. De förtjänar det här, sa Couture efter avancemanget.
SVART KATT MED TUR
Kapten Joe Pavelski har lett sitt San Jose ända till final. Men även Jo Paw-Velski har spelat en roll. Sedan slutet av april har Paw-Velski (en ordlek på att paw på engelska betyder tass) ett eget Twitterkonto.
På uppvärmningen före den första matchen i andra omgången mot Nashville visade sig SAP Centers okände invånare. Från bortabåset sprang en svart katt in på isen. Hon sprang förbi hemmabåset innan hon försvann ut genom dörren för ismaskinen.
Svarta katter brukar betyda otur, men kanske inte för en klubb som gång på gång vikit ner sig i slutspelet. Sharks vann matchen och Paw-Velski bor numera på ett katthem.
Hundåren verkar vara över för NHL:s hajar. Nu är det bara ett gäng pånyttfödda pingviner som kan stoppa dem från att vinna hockeyns största pris.