Det är stilla, tyst, utanför Luleås omklädningsrum. Någon svär (Joakim Fagervall), någon får behandling (Janne Sandström), någon cyklar (Joel Lassinantti) långsamt bort mjölksyran ur kroppen.
Folk är irriterade. Inte för att Luleå Hockey förlorade – utan för att man gjorde det på precis det sätt som det här laget inte ska förlora matcher på.
Det var ju, från början, inte någon lätt uppgift. Utan både Chris och Cam kommer Luleå Hockey att förlora betydligt fler offensiva sargdueller. Utan Jonathan Sigalet kommer Luleå Hockey att förlora fler defensiva.
Ändå skulle inte Luleå börja så försiktigt.
Kanske var det en effekt av att sakna bröderna Abbott och Jonathan Sigalet, kanske var det en effekt av vetskapen att serien lika gärna kunde avgöras hemma på söndag. Backarna stod inte upp lika högt, klev inte fram lika hårt. De tog större säkerhetsavstånd och backade hemåt tidigare. Det fanns en situation i första perioden, en lös puck kom rinnande mot blå nedifrån Frölundas högra sarghörn. Chad Billins hade chansen att kliva fram och skjuta direkt, men en hemmaspelare jagade emot och istället för att riskera något valde Billins att vända hemåt.
Inget av värde hände på grund av det – förutom att Frölunda kunde lämna zonen utan att slösa ett uns mer energi än vad som behövdes.
Det kan vara nog så viktigt.
Frölundas backar var inte lika skickliga att hjälpa varandra bakom eget mål, när Luleås avlossade sina torpeder och låste fast dem vid pucken lyckades de ofta vinna den så länge Frölundaspelarna tvingades vända ryggen till. Med en mer attackerande spelstil hade Luleå skapat fler lägen, fler chanser, större frustration hos hemmalaget redan i första perioden.
Istället gav man Frölunda spelövertaget, om vi ska vara ärliga gick det sådär.
Istället fick man förlita sig på tur. Det gick desto bättre.
Pontus Widerström ställde sig framför Lassinantti, trötta Luleåbackar orkade inte flytta på honom innan han styrde in 1-0.
Johan Forsberg gjorde 1-1 med rumpan.
Joel Lundqvist utnyttjade ett räknefel i Luleås zon och dundrade in 2-1.
Johan Forsberg missade öppet mål – men Oscar Fantenberg styrde in pucken till 2-2.
Att Luleå hade med sig kryss efter två perioder var en stöld. I tredje? Av med rånarluvorna – och starta säkerhetsföretag.
Luleå tog inte tre skär i onödan, gick inte på en chanspuck, stötte inte bort sig någonstans. Frölunda skapade chanser, vissa av dem på Luleås misstag, men det handlade snarare om trötthet än taktiska feldispositioner. Luleå lutade sig mot hemmafördelen, tog det som gavs – det var inte mycket – och försökte trolla med knäna och Joel Lassinantti.
Det räckte till sudden – och där kom fru Fortuna tillbaka och bet Luleå i rumpan.
Det är vad det är, vi ska varken överskatta eller underskatta en förlust. Joel Lassinantti släppte en retur vi vant oss vid att han inte släpper, Luleås backar förlorade en kamp som vi vant oss vid att de vinner, så kan det gå. Problemet ligger inte där.
Luleå måste hitta tillbaka till den forechecking som gav laget matchbollen – först då kan man vinna serien.