Charles Barton coachade Plannja under en handfull år i början av 1990-talet. Han tog laget från division 1 till att kunna utmana de bästa klubbarna i Sverige.

Därefter har han haft en lång och framgångsrik karriär i länder som Israel, Cypern, Grekland och Tyskland.

Bland annat.

I början av 2010-talet återvände han till Luleå och coachade LF Basket (som BC Luleå hette då) i två säsonger.

Sedan dess har Barton varit pensionär.

Men nu är han tillbaka i hetluften. Nästa säsong ska Barton coacha Djurgården i superettan.

– Först var tanken att jag skulle vara något slags sportchef i Djurgården och hjälpa dem med att hitta en coach och även signa spelare. Men när jag började kontakta spelare frågade de jämt och ständigt om jag själv skulle coacha. Jag insåg snabbt att jag kanske måste coacha själv för att få de spelarna jag ville ha, säger Barton.

Han fortsätter:

– Så jag bestämde mig över en natt för att jag ska coacha igen.

Charles Barton säger att han tror på svensk basket.

– Jag vill se att basketligan blir bättre. Jag tycker att det var viktigt att Luleå vann SM-guld nu. De är den bästa organisationen i svensk basket och har bäst publik. Vi har så mycket problem i svensk basket, då var det viktigt att de vann, säger Barton och kommer sedan in på att det är för få lag i högsta serien:

– Jag tror att vi kan ha 14 lag i ligan. Vi har mycket mer talang i svensk basket än vad folk inser. Vi ska inte bara ha åtta lag. Eller tio lag. Vi kan ha mer än tolv. Tolv ska vara absolut minimum. Nu säger jag kanske saker som folk kan bli sura över, men jag tror det.

Det är också därför han tagit över Djurgården. Han vill ta upp laget i högsta serien. Stockholm måste ha minst två lag i basketligan herr, menar Barton.

– Om jag kan hjälpa ett lag upp i basketligan så vill jag det. Sedan...

Ja?

– Jag var förbannat uttråkad också, säger Barton och skrattar.

– Nädå, men jag har aldrig tappat lusten för att coacha. Jag har haft erbjudanden utomlands, men inte velat flytta. Det här var annorlunda. Djurgården ska komma till toppen. Det var en utmaning. Jag gillar utmaningar.

Du pratar om att du älskar svensk basket. Kände du ett ansvar för att ta upp en sån stor klubb i ligan?

– Absolut. Jag har alltid varit sån. Jag har alltid försvarat svensk basket, svenska spelare och coacher. Jag har alltid sagt det. Lasse Mosesson och Plannja, eller Luleå Basket eller vilket jäkla namn du vill använda... Klubben där uppe är en av de proffsigaste jag någonsin varit i. Och jag har varit i många klubbar. Tror du mig?

Om jag tror dig? Varför skulle du säga något du inte menar?

– Jag snackar inte skit, jag säger inget som inte är sant. Jag har varit i hela Europa. Luleå och Lasse Mosesson är lika bra som någon general manager jag har haft, oavsett land. Svensk basket har verkligen kvaliteter. Jag vet vad jag snackar om.

Men nu blir det Djurgården och inte Luleå...?

– Precis. Men jag kommer ta med mig alla läxor jag lärt mig i Luleå och dela med mig av dem här i Stockholm. Något som folk aldrig förstått är att mycket av min framgång grundades i Luleå. Där har jag lärt mig allt jag kan. Jag tog med mig Luleå till Solna, jag tog med mig Luleå när jag åkte utomlands och jag kommer ta med mig Luleå nu när jag ska coacha Djurgården.

Intervjun kunde ha slutat här. Men Barton vill säga en sista grej.

En grej han redan sagt:

– Helvete, vi kan inte ha åtta lag i högstaligan. Det är löjligt.