I en ny undersökning genomförd av Novus för fackförbundet Unionen och Sico (Svensk Ishockeys Centralorganisation) kartläggs löner och villkor inom svensk ishockey. I undersökningen svarar endast sju procent av de tillfrågade kvinnorna att de kan leva på sin inkomst från ishockeyn. För herrar är motsvarande siffra 99 procent.
– Jag blir absolut inte förvånad att det är så här, men det är väldigt bra att få det på papper och visa att det är fakta, säger Luleåbacken Johanna Fällman som sitter med i Sicos styrelse.
40 procent av de kvinnliga spelarna uppger att de överhuvudtaget inte får någon fast ersättning. Själv jobbar hon halvtid för att klara av sin elitsatsning.
– 40 procent har ingenting, det tror jag många inte har koll på. Även om många vet att vi tjänar mycket, mycket mindre tror jag många inte vet att det är så stora skillnader, säger hon.
Luleå Hockeys forward Karl Fabricius sitter också med i facket och är väl medveten om de enorma skillnaderna.
– Det är tråkigt att det ser ut så just nu och jag förstår att det är en tuff tillvaro för dem. Sedan tycker jag att det har hänt mycket de senaste åren då man fick en ny liga, ett tv-avtal och det börjar komma in sponsorer. Det är den vägen man måste gå för att damerna ska få det bättre. På sikt tror jag det kommer generera ännu större intäkter och hjälpa damspelarna.
Han fortsätter:
– Jag hoppas och tror att vi herrspelare kan hjälpa till att snabba på det här och se till att damerna får till ett kollektivavtal. Vi slåss för dem också.
Vad gör herrspelarna för att hjälpa till?
– En del är att vi har subventionerat deras fackliga avgifter, de betalar vi SHL-spelare. Det är ett tecken på att vi vill hjälpa till.
Unionens förbundsordförande Martin Linder trycker också på hur viktigt det är med ett kollektivavtal.
– Idrott på elitnivå är att betrakta som ett yrke. Därför måste lönerna och villkoren vara bra, så att de fungerar för spelarna. För herrarnas hockey har det funnits kollektivavtal sedan 1999. Vi vill att klubbarna samlar sig och tecknar kollektivavtal även för damligan.
En majoritet av männen säger att de har tillgång till massage, sjukgymnast, naprapat, mental träning, förtur till sjukvård, tandläkare ”helt och fullt ut i den utsträckning de önskar.” Betydligt färre kvinnor har det. Exempelvis har 91 procent av männen tillgång till läkare, men bara 29 procent av kvinnorna.
– En sådan sak som samma rätt till sjukvård är otroligt viktig. Där finns det mycket att göra, säger Fällman.
Vad måste hända för att minska de enorma skillnaderna?
– Det är miljonfrågan. Men i det stora hela handlar det om att hela tiden göra aktiva val för att satsa på förutsättningar.
Herrhockey är en större sport än damhockey sett till publik, sponsorpengar och medieuppmärksamhet. Således finns mer pengar till löner. Men att bara se till sportens omsättning är att förenkla debatten, menar Martin Linder.
– För att få en mer jämställd elithockey måste hockeyns nyckelaktörer ta ansvar och investera i flickors och damers hockey på samma sätt som man länge gjort för pojkar och herrar. Målmedvetna satsningar kan förändra situationen på ett sätt som är till gagn för alla, säger han.
Totalt har 92 kvinnor och 62 män deltagit i undersökningen.