Att Robin Kovacs och Luleå Hockey gick skilda vägar till slut var helt rätt och kommer mest troligt gynna laget i längden. Man har dessutom fått in en spännande ersättare i Konstantin Komarek som jag tror kommer lyfta igen under Thomas "Bulan" Berglunds vingar.
Men Kovacs flytt innebär fler saker.
Det innebär att Mintasu Murase, hans sambo, också lämnar Luleå Hockey/MSSK – vilket är en tyngre smäll då SDHL-fönstret stängde i onsdags och gör det omöjligt för sportchefen och tränaren Mikael Forsberg att värva in en värdig ersättare.
– Jag förväntar jag mig givetvis att hon är kvar och krigar för oss ända in i kaklet, sa Forsberg någon timme efter att uppgifterna om Kovacs kom.
Men så blir det alltså inte.
Paret har en liten son tillsammans och Minatsu menar att det blir omöjligt för henne att stanna på grund av familjesituationen.
Ingen skugga ska falla över henne, däremot funderar jag på hur Luleå Hockey har resonerat inne på kansliet?
Jag kan bara tyda Forsbergs svar i intervjun på ett sätt, att klubben inte pratat ihop sig om den invecklade situationen och att han inte fått en förvarning om att Kovacs skulle säljas. Herrlagets sportchefsduo Stefan "Skuggan" Nilsson och Ulf Engman har kört sitt race och förmodligen aldrig ägnat en tanke på hur det här kommer påverka damlaget.
För det kommer det att göra.
Det kan få tråkiga konsekvenser i jakten på ett nytt guld.
Nu står man med en målvakt, Sara Grahn. Hon har hela tiden varit förstavalet och laget kan luta sig mot henne. Hon kommer mycket troligt vara den där väggen som leder till ett långt slutspel – men om hon går sönder är det kört.
Inget ont om Caroline Karlsson som kan hoppa in från division 1-laget, men det är en enorm skillnad på andradivisionen och högsta.
Luleå Hockey har de senaste åren gjort många bra saker och lyft damhockeyn, men den här säsongen har jag flera gånger funderat på om man medvetet valt att sätta verksamheten längre ned på prioriteringslistan.
Det känns som att klubben den senaste tiden gjort mer reklam för sitt E-sportlag än sitt damlag, man har dessutom väntat i flera månader på att värva in en forward trots att laget varit i stort behov av det och nu tappar man en av sina målvakter, precis efter att fönstret stängt.
Luleå Hockey har själva ägt situationerna och valt att agera därefter.
Att man sedan vill slå sig på bröstet för sin damverksamhet rimmar illa.