Det var en utdragen process som avslutades när han och HV71 under måndagen bröt långtidskontraktet som de tecknade vid den här tiden förra året.
– Det känns skönt att det är klart och jag ser fram emot att åka upp dit och träffa alla, säger Oscar Engsund och berättar att det var många vänner från förr som hörde av sig och uttryckte sin glädje när klubbytet offentliggjordes.
Staden och föreningen du återvänder till är speciell för dig?
– Det är den verkligen, jag tänker mig ofta tillbaka till vår tid där uppe, och även om jag inte visste hur jag skulle bete mig när jag spelade för andra klubbar och publiken ropade mitt namn så var det alltid lika härligt att komma tillbaka till Luleå.
Han gläds över Luleå Hockeys guld.
– De förtjänade det och jag gläds verkligen med dem. Framför allt med de som kämpat för det i många år. Sedan hade jag, så klart, gärna varit en del i det. Jag fick ett bra avslut i HV71, och är glad över att vi lyckades hålla oss kvar, men det var nära att det blev ett klubbyte redan under säsongen och jag hade kunnat firat ett guld nu, säger Oscar Engsund.
– Det kändes trist att missa det, speciellt då jag hela tiden förstått att HV71 inte ville ha kvar mig. Två veckor efter säsongen tog slut hörde de också av sig och meddelade att jag inte skulle få en så stor roll om jag valde att stanna och sa att jag fick leta efter en annan klubb om jag ville det, tillägger han.
Jag har skrivit åtskilliga artiklar om dig det senaste halvåret. Nu när allt är klart kanske du kan berätta vad som hände under säsongen?
– Det kanske framstod som det för utomstående, men det var inte jag som drog igång den där karusellen. Det började med att Thomas Fröberg och Ulf Engman hörde av sig till mig och sa att de hade fått tillåtelse av HV71 att inleda förhandlingar med mig. Vare sig jag eller min agent hade hört något och det första ordet jag fick fram när de sa det var: "Va?". Då berättade de att HV71 hade hört av sig till dem och sagt att de kunde tänka sig att släppa mig. Det chockade mig, jag hade inte en tanke på att byta klubb efter bara några månader, säger han – och berättar att HV71:s ledning ångrade sig – men började vela dagarna innan övergångsstoppet.
– Jag trodde allt var klart och att det skulle bli officiellt dagen efter den där matchen jag var petad i, men när jag kom till ishallen morgonen efter fick jag veta att HV71 inte tänkte släppa mig. Då tappade jag det och försökte förklara att jag mådde för dåligt för att kunna prestera och ville bort därifrån, säger han.
Han är tacksam över att tränaren Anton Blomqvist fanns där för honom.
– Det kom massor av arga meddelanden från folk som trodde det jag som hade tagit initiativet till att bryta kontraktet. Det tog hårt på mig och påverkade mitt spel. Även när jag var på isen kunde jag funderade över vilka det var som skrev de där sakerna, och jag visste inte vad jag skulle säga när jag fick frågor från er i media, för jag ville ju inte ställa till en stor scen när vi låg sist i tabellen. Fast jag och min familj har haft det bra här, bortsett från det där, och jag kommer sakna grabbarna i laget och hoppas det går bättre för HV71 nästa säsong, säger Oscar Engsund.
Hur reagerade barnen när de fick veta att ni ska flytta upp hit igen?
– På samma sätt som när vi flyttade hit, de har ju fått en massa kompisar här och blev först lite ledsna, men sexåringen har sagt att hon vill flytta hem till Luleå och att prata gamla minnen gjorde dem glada och peppade.
Det var inte av ekonomiska skäl som familjen för två år sedan lämnade Luleå.
– Det var bara för att vi ville komma närmare våra familjer, säger Oscar Engsund och berättar att det inte var någon större skillnad på de kontraktsförslag han fick.
Sedan fortsätter han:
– Jag ångrar inte säsongen i Oskarshamn. Det kändes självklart för oss. Vi hade två barn och ett till på väg – och han fick en tuff start, en infektion han föddes med gjorde att han var för svag för att äta och andas ordentligt i början. Då kändes det skönt ha våra familjer nära. Så på ett sätt är jag glad att det blev HV71 när jag och Oskarshamn efter degraderingen enades om att det bästa för klubben var att jag bröt mitt kontrakt.
När går flyttlasset då?
– Det blir först efter sommaren. Allt är ju lite mer komplicerat när man har barn, och vi har en del saker att lösa, men jag kommer att åka upp när de har sin återsamling. Sedan är planen att jag ska vara på plats under en så stor del av försäsongen som möjligt.