Att teka är en konstform och har stor betydelse i ishockey.
Detaljerna.
Precisionen.
Senast mot Skellefteå stod Luleåcentern Juhani Tyrväinen för en delikatess som gav Luleå 2–0.
Det såg ut som en inövad variant, men det var bara Tyrväinen själv som visst vad som var på gång när han ställdes mot Pär Lindholm i mittcirkeln.
– Vi hade inte snacka ihop oss om det. Jag såg att de ställde upp aggressivt på teket och tänkte att nu kör jag, säger Juhani Tyrväinen som tekade framåt och spelade ut till Oscar Eklind som stod för ett distinkt avslut i mål.
– Det var rätt kille som jag passade. Han har varit het och det var ett snyggt mål.
Eklind var snabbt där, trots att han inte visste vad som var på gång.
– Ja, det är imponerande. Är man större och tyngre brukar man vara segare i starten, men redan i somras förstod jag att han har något extra. Han är i toppform och är högt upp i laget när det gäller kondition och styrka.
Han börjar att le när han tänker tillbaka på fullträffen.
– Känslan efter är att allt gick exakt som jag tänkte. Jag tycker det är roligt att vara lurig och testa olika grejer.
Juhani Tyrväinen är en av SHL:s bästa på tekningar och har i skrivande stund en vinstprocent på 58,47 (5:e bäst i ligan). På 21 matcher har han tekat 419 gånger med ett facit på 245 vinster och 174 förluster.
Han har så här långt vunnit flest defensiva tekningar (80) av alla i SHL.
– När man varit center länge så har man sina grejer som man gör. Och nu har jag har bra självförtroende.
Hur mycket mentalt är det?
– Mycket. Det gäller att hitta på olika grejer och läsa den andra killen. Om du lyckas vara bättre mot någon så är det bara att fortsätta trycka ännu hårdare. Det är en kamp en mot en i matchen som jag värderar högt.
Förra säsongen gick det dock tyngre för honom och han vara nere på 51,72 i grundserien.
Men nu har han hittat rätta känslan igen.
– Jag skulle vilja lyfta fram en kille som jag lärt mig mycket ifrån, men han spelar inte i Luleå. Jag har tagit efter honom och det har fallit väl ut. Det är en del varför jag gått högre upp den här säsongen.
En motståndare alltså?
– Ja. Jag kan säga vem det är efter säsongen, säger han, ler och fortsätter:
– Jag tycker det är en del av hockeyn att titta på vad andra gör bra. Har du en idol så vill du lära dig från den. Plocka ut det bästa och försöka själv. Det är en ständig process och jag gillar det.
Joel Lundqvist har ju slutat, så det kan inte vara han?
– Nej, det är inte Joel, men det var otroligt kul att möta honom när han spelade. Han var tuff och hade kanske lite egna regler också. Det var en utmaning.
Nu väntar Växjö på hemmaplan, seriens just nu formstarkaste lag.
– De har säkert mycket självförtroende och vi måste ta med oss spelet från derbyt, ha den känslan, samtidigt som vi inte kan leva på gamla meriter. Det gäller att vara med direkt.