Han var utom sig av glÀdje nÀr han vid Ätta Ärs Älder fick se sitt LuleÄ Hockey bli svenska mÀstare och hade bara ett mÄl dÄ han för tre Är sedan bestÀmde sig för att flytta hem till Sverige.
Att hjÀlpa klubben i hans hjÀrta Äterupprepa 1996 Ärs bedrift.
â Jag har inte sĂ„ mĂ„nga Ă„r kvar och det Ă€r vĂ€ldigt fĂ„ saker jag inte skulle göra för att vinna ett guld, sĂ€ger Erik Gustafsson.
â Det var lĂ€nge sedan sist och jag vet hur mycket det skulle betyda för alla i den hĂ€r staden, tillĂ€gger han.
Han var en tÀvlingsmÀnniska Àven som liten.
â Jag var nog jĂ€vligt jobbig att ha att göra med, sĂ€ger han â med ett leende â och fortsĂ€tter:
â Jag skulle alltid vinna, och fuskade om det behövdes.
â Det spelade liksom ingen roll vad det handlade om, tillĂ€gger han.
Att en del supportrar misströstar och kanske Àven tvivlar efter 25 sÀsonger utan guld Àr nÄgot han har förstÄelse för.
Men han tror mycket pÄ Ärets LuleÄ Hockey.
â Jag gillar vĂ„ra chanser, sĂ€ger Erik Gustafsson.
Sedan fortsÀtter han:
â Det finns mĂ„nga bra lag i den hĂ€r ligan och det kommer inte att bli lĂ€tt. Men vi har den kvalitet och karaktĂ€r som behövs för att vinna, och tror inget lag slĂ„r oss i bĂ€st av sju matcher. De vi fĂ„r möta komma att fĂ„ jobba jĂ€vligt hĂ„rt för att slĂ„ ut oss. Det Ă€r ingen i det hĂ€r laget som Ă„ker och gömmer sig. Utan alla vill verkligen bidra. Det Ă€r jĂ€vligt svĂ„rt att vinna guld. Man mĂ„ste ha lite tur för att göra det. Men vi kommer vĂ€l förberedda, och har visat att vi har förmĂ„gan att höja oss nĂ€r det verkligen gĂ€ller.