Det stora bortaföljet var belåtet efter Luleå Hockeys första träningsmatch. Själv räknar jag knappt matcher som den i Boden. Ett lag från vad som, efter KHL:s förfall, återigen måste betraktas som världens näst bästa ska vinna stort mot ett från landets tredjeliga.
Att Luleå Hockey bara har lyckats vinna en av sina fem matcher mot mer likvärdigt motstånd är egentligen också oväsentligt. Det är tendenserna i spelet som är intressanta och nog går det att göra några konstateranden.
Vi har fått se glimtar av de kvaliteter som jag antar fick Stefan Nilsson och Ulf Engman att fastna för Frederic Allard, men inte så mycket mer, och visst känns Luleå Hockeys backuppsättning skör med Oskari Laaksonen på skadelistan, men jag tycker det är rätt att ge Ludvig Jansson chansen efter hans lovande inhopp i slutet av förra säsongen.
Att ta in en ny spelare utifrån så fort någon av de ordinarie skadar sig skulle inte vara en bra signal till honom och deras lovande juniorer. Jag hade gett det 15 matcher. Skulle det vara uppenbart att backuppsättningen inte håller utan Oskari Laaksonen – när vi är framme vid novemberuppehållet – får väl styrelsen försöka skaka fram pengarna som Thomas Fröberg och Ulf Engman behöver för att kunna åtgärda problemet. Jag förstår de supportrar som började misströsta när operationsbeskedet kom. Den här upplagan av Luleå Hockey finns det dock anledningar att tro på.
Dåligt försvarsspel är inget att oroa sig för så länge Thomas Berglund står i båset, och anfallsspelet borde inte längre vara ett problem, även om det visar sig att det inte finns en andrecenter i den hittills anonyme Eetu Koivistoinen, för nu hänger inte allt på Linus Omark.
Brian O'Neill ser ut att kunna vara den där förstecentern de saknat och värvningarna av Anton Levtchi och Mathias Bromé har gett dem den på pappret bästa ytterforwardsuppsättningen de haft på många år. Frågan är bara vem ska spela med vem.
Försäsongen är till för att experimentera, och Thomas Berglund har hunnit testa hela 16 olika konstellationer, men ingen av dem har känts självklar att hålla fast vid. Jag hade testat två till i genrepet mot Björklöven. Markus Nurmi tillsammans med Linus Omark och Brian O'Neill och Pontus Andreasson som center mellan Anton Levtchi och Mathias Bromé.
Betyg
Så har nyförvärven skött sig i försäsongsmatcherna:
Mathias Bromé – 4
Kommentar: Försäsongen är inte till för spelare med hans status, men Mathias Bromé har sett ut att vilja bevisa något efter att ha tvingats bort från Örebro av Niklas Eriksson, och var lagets genomgående bäste spelare innan han skadade sig.
Albin Lundin – 3
Kommentar: Har bränt flera bra lägen, känns som en gedigen och pålitlig spelare, och kommer säkert att göra nytta.
Anton Levtchi – 3
Kommentar: Det hände inte mycket när han, Eetu Koivistoinen och Markus Nurmi spelade ihop, men i de senaste matcherna har finländaren varit en av lagets mest framträdande spelarna.
Eetu Koivistoinen – 2
Kommentar: Har varit en pålitlig balansspelare och målgörare i den finska ligan, men Eetu Koivistoinen har inte kommit till sin rätt än, utan varit anonym i samtliga matcher.
Markus Nurmi – 2
Kommentar: Den store forwarden börjar få igång benen, efter en trög start, och har varit mer delaktig i spelet i de senaste matcherna.
Brian O'Neill – 3
Kommentar: Det var många klubbar som ville ha honom, och Brian O'Neill blev inte billig, men kvaliteterna är uppenbara och han är förmodligen värd varenda spänn.